Resumé

Sommaren hälsade på igår, med sydliga vindar, sol och tjugofem grader i skuggan. Jag hann dra på mig en sommarklänning, fälla upp parasollet och hälla upp ett glas rosé, till och med läsa en stund, innan vinden vände och temperaturen sjönk femton grader på ett par timmar. Jag som brukar hävda att det är charmigt med dessa växlingar och att det är meningslöst att klaga på vädret, hörde mig själv muttra och gnälla när jag drog på mig byxor, strumpor och tjocktröja igen. Men så hakade jag ner fleecejackan från kroken i stughallen och tog en kvällspromenad. Koltrastar, bofinkar, lövsångare och drösvis med andra fåglar fyllde tystnaden med skönsång och jag tänkte att våren är allt bra härlig ändå.

Hej Bloggen, jag är tillbaka! Det är lördag och mulet. T har åkt till varvet för att fixa med båten och själv väntar jag på att håret ska torka så att jag kan ge mig ut och gå i den kalla vinden. Denna helg är den första i år som jag kan göra precis vad jag vill. Inte ett enda jobbrelaterat måste som ligger och skaver. Denna plötsliga frihet gör mig rastlös och jag ser allt som borde åtgärdas med stugan. Men nej, jag tänker tvinga mig själv att fortsätta göra ingenting.

Vårterminens författarsamtal är slut. Det sista var med Aino Trosell som skrivit en fantastisk bok om sin pappa, Helmers vals. Att läsa den var som att göra en tidsresa och trots att den utspelar sig till största delen i Malung kände jag igen så mycket från min barndoms Hälsingland. Människotypen, kulturen, berättelserna … Det blev ett roligt samtal.

Och så är lägenheten såld. Vi tvekade ett tag, tänkte att vi lika gärna kunde bo kvar och sälja den nya istället, för att slippa flytta. Men till slut bestämde vi oss för att hålla fast vid vår ursprungliga plan. Genast vi kommer tillbaka från Frankrike i sommar blir det alltså till att bära flyttkartonger igen. Bara tvärs över gatan i och för sig men vi måste packa likt förbaskat. Det får bli vår kvällssyssla i juni. Det är så man äter upp en elefant – en liten bit i taget.

Jag sover fortfarande alldeles för lite men enligt företagshälsovården är jag frisk som en nötkärna och mina värden så bra (inklusive BMI) att läkaren kisade misstänksamt på mig. Hur kunde jag till exempel ha så bra flås trots att jag inte motionerar? Hemligheten är att gå mycket och långt och att undvika rulltrappor och hissar, svarade jag. Samt att städa ofta. Allt fejande inför försäljningen av lägenheten har säkert bidragit. Att övriga värden är på topp måste ha med vad jag stoppar i mig att göra. Bra mat i inte alltför stora mängder, inte röka, inte kröka. Kanske även tur med genlotteriet.

Sömnen behöver jag hjälp med däremot. Ikväll ska jag testa insomningstabletterna jag fått utskrivet. Förhoppningsvis hjälper de mig att bryta mönstret.