tisdag 10 april 2018

Ljudboken – hot eller möjlighet?

DN har en intressant artikelserie om konsekvenserna av ljudbokens frammarsch. Även om serien är nyanserad, slås jag av att hur lätt det är att hamna i den tröttsamma diskussionen om fin- och fullitteratur. Jag har alltid trott på mångfald. Först när vi har mycket att välja på kan vi utvecklas. Testa nytt. Smaken är ju föränderlig. Men som alltid vid paradigmskiften – vilket hela den digitala utvecklingen inom litteraturen är – uppstår oro.

I artikelserien får ett flertal olika representanter för denna bransch, som numera är min på heltid (har ni hört det förut?), uttala sig. Det mesta som sägs är klokt. Men så studsar jag till. Menar Aase Berg verkligen det hon säger eller vill hon provocera bara? Jag hoppas på det senare.

"Aase Berg:
– Eftersom litteraturen styr mer och mer mot slapp konsumtion av barnlitteratur för vuxna, alltså deckare och romantik, så förvånar det mig inte att även själva formen infantiliseras. Det är vuxna som längtar tillbaka till de mysiga och harmlösa godnattsagorna. Men jag tror inte ett ögonblick att alla läsare vill bli idioter, så de förlag som ger ut intelligent litteratur kommer att vinna i längden."

2 kommentarer:

Annika sa...

Hej, följer din blogg utan att kommentera, men nu blev jag provocerad (hon lyckades, Aase). Det är väl kanske så att viss typ av litteratur inte gör sig så bra som uppläst (men har svårt att se det faktiskt, uppläsning för synskadade har i alla tider fungerat utmärkt oavsett genre), eller så är det kanske lite som när ett barn inte får godis och ”ändå inte tyckte om”. Undrar om alla människor som genom tiderna samlats kring elden för historieberättande per automatik var/är infantila? Jag tänker väl snarare att ljudboken är att omfamna årtusenden av berättartradition, och att det ligger helt rätt i tiden. Men, som icke utgiven drabbas jag ändå av panik ibland, kommer ljud- och e-boken hinna ta över så en aldrig får se sina ord mellan hårda pärmar...?
Gratulerar till ditt nya liv, hälsningar från en annan Annika :-)

Annika Estassy sa...

Hej Annika! Jag kände detsamma som du. Men jag är helt övertygad om pappersbokens styrka – ryktet om dess död är betydligt överdrivet. :) Så fortsätt att skriva! Du kommer att se dina ord mellan hårda pärmar en vacker dag. Och som ljudbok, och som e-bok. Leve mångfalden!