Vintersol och strandhäng

Cerbère i morgonsol.

Det blåser inte fullt lika hårt men blåsigt är det och kommer att vara ett bra tag till. Sådan är vintern här nere men jag gillar det. Gillar det eftersom jag har varma skor och dunkappa att ta till, mössa och vantar. Och för att solen skiner och himlen är blå, för att naturen inte tappat alla sina färger och för att havet när det blåser som värst ser ut att vara täckt av drivsnö. Det är helt enkelt förunderligt vackert.

Dexter och jag gick ner till bystranden idag. Jag vill att han ska vänja sig vid havet och inse hur roligt det är med en strand att gräva i och vågor att leka med. Misstänksamheten han visade i början börjar ge mig sig. Han får springa löst men sticker aldrig iväg särskilt långt. Väl hemma igen är han trött och nöjd och jag kan skriva en stund. Eftermiddagspromenaden tar T hand om, medan kvällsrundan är min. Däremellan tar vi ut honom på korta kisspauser, leker och tränar. Numera sover Dexter hela natten, såvida jag inte väcker honom när jag själv måste upp. Då bär jag ut honom så att han får göra ifrån sig och sedan somnar både han och jag om och sover tills solen går upp. Perfekt.

Nästa vecka kommer möblerna vi beställt och då kan vi äntligen börja flytta in i storhuset. Vi ha haft en slutbesiktning av elen. Återstår att gå över från byggel till ett vanligt abonnemang, vilket sker den 1 februari. Sedan är bygget officiellt klart. I samma veva ska råversionen av Manus 5 också vara klart. Jag har redan fått se förslag på omslag och gillar det skarpt. Till våren blir såväl omslaget som titeln officiella. Tänk att jag skrivit en roman till ... det är knappt att jag fattar det.

Dexter och havet.