Semesterdagar hemmavid

Att pyssla hemmavid i väntan på att få manuset i retur av förlaget är rena semestern. Ibland glömmer jag mig och får dåligt samvete för att jag inte sitter och skriver. Samtidigt längtar jag efter att få fortsätta umgås med Hedda, Lina och Jesper.

Jag har  en ny bokidé i bakhuvudet som pockar på min uppmärksamhet men den får ligga och marinera ett tag till eftersom jag föredrar att jobba med en berättelse i taget.

Vår valp Dexter växer till sig och efter snart två månader ihop känner vi varandra väl. Han kan våra vanor och vi hans och han fortsätter att vara en vänlig, kelig och tapper krabat. Han gillar inte att åka bil eftersom han blir åksjuk (vi tror att det kommer att växa bort så småningom) men ändå hoppar han självmant in i Hondan och gnäller ingenting. Han vaktar huset och morrar åt obekanta ljud men är aldrig aggressiv mot främlingar som ringer på. Han gillar barn, katter och andra hundar även om kärleken inte alltid är besvarad.

En hunds psyke har alltid varit viktigare än utseendet för mig. Med Dexter har vi fått en tiopoängare.