Redigering och hundbekymmer

Jag redigerar och har nu kommit fram till scenen som min redaktör föreslår ska tidigareläggas. Först tänkte jag nej, nej, sedan tänkte jag kanske, kanske, och nu är jag i full färd med att flytta den. Och ta mig tusan om inte storyn blir bättre! Jag älskar att ha förläggare och redaktör som bollplank när jag jobbar.
Just nu är jag gräsänka. T har åkt upp till Sverige en vecka så Dexter och jag får klara oss själva. Det innebär att jag måste laga mat och ta alla promenaderna. Alltså äter jag inget och har minskat på antalet promenader. Det går ingen nöd på någon av oss men vi längtar nog båda tills T är hemma igen.

Dexter har bekymmer med en tass och jag tror att han haft en kardborre mellan trampdynorna. Tyckte i varje fall mig se en när jag kollade. Han har bitit och slickat och slickat och bitit och eländet verkar vara borta nu, tillsammans med en stor hårtuss. Hunden har alltså luggat sig själv så att bara skinnet återstår! Det ömmar förstås och han haltar så fort underlaget är öjämt. Men annars mår han bra och fortsätter att vara ett underbart och roligt sällskap. Jag måste dock hålla ständig koll på honom eftersom det valpiga med att vilja tugga i sig allt möjligt inte växt bort ännu. Senast svalde han en av mina strumpor vilket resulterade i ett veterinärbesök och en kräkspruta. Håhåjaja, tur att han är försäkrad.

Från dagens hundpromenad. Krokar på molnen brukar betyda att det kommer att regna inom ett dygn.