Uppknuten knut

När jag hör om skrivkramp tackar jag min lyckliga stjärna att jag aldrig varit med om det. Ännu. Däremot har jag upplevt många knutar som hindrar mig att komma vidare med min berättelse eftersom det är någonting som skaver någonstans. När det händer litar jag på att min hjärna ska jobba fram en lösning under tiden som jag ägnar mig åt annat.

I eftermiddags hade hjärnan processat klart och jag kunde skriva vidare. Så självklar lösningen var, som alltid när man väl sitter med facit.