onsdag 22 april 2020

Dag 37

Det regnar inte längre! Kulmen nåddes tidigt i morse när regnet piskade så hårt att mina gummistövlar gav upp och Dexter vände hemåt igen. 

Kvällssolen tittar fram bakom molnen och genast blir såväl Dextere som vi piggare. Han springer mellan terrasserna som en galning, och T visslar samtidigt som han lagar mat. En strimma kvällssol – så kan ljuset i tunneln också se ut.

Vårt försäkringsbolag har vaknat upp från de döda och hantverkare ringer och bokar tid för att ta sig en titt på vårt fuktskadade kök. Det dröjer iofs en månad innan de dyker upp men bara det att de hör av sig känns som ett mindre under. Det kanske finns ett liv efter detta?

Vår region, Occitanie, samt Bretagne och Nouvelle-Aquitaine tillhör de minst coronadrabbade i Frankrike. Kurvorna är på väg ner utan att ha nått den nivån man befarade. Det handlar väl mer om tur än skicklighet skulle jag tro. Eller så är det som byborna brukar säga – att vinden här blåser bort det mesta.

Inga kommentarer: