Dag 49

Vi går in i vår åttonde, och sista, karantänvecka. Om inte regeringen ändrar sig. Grannen säger att han har blandade känslor inför Le déconfinement (avkarantäniseringen). Lättnad blandat med oro inför att bli smittad i en andra eller tredje våg. Han tillhör ingen riskgrupp men en kompis till honom, en frisk femtioåring, har precis vaknat upp efter att ha legat nedsövd i 3 veckor. Kompisen är friskförklarad men har en mycket lång rehabilitering att ta sig igenom.

I morgon ska jag ta bilen till Argelès för att köpa en packning (en s.k. o-ring) till locket till poolpumpens förfilter. Den befintliga har vidgats och tjänar inte sitt syfte längre. Att beställa en packning via nätet går inte för en amatör som jag – det finns alldeles för många olika sorter att välja på = stor risk att jag köper fel. Alltså måste jag ta mig till närmaste poolbutik som har öppet. Jag hoppas att polisen, om jag hamnar i en kontroll, förstår att en pool som läcker tillhör akutärenden som man, enligt karantänreglerna, har rätt att åtgärda.

När poolen är fixad ska jag ta tag i mitt ljudboksmanus igen. Jag fick det nämligen tillbaka från redaktören idag. Inga stora ändringar, utan justeringar för att texten ska passa ljudformatet.
"En väldigt charmig och lättslukad serie, med spännande vändningar, bra tempo och levande persongalleri", kommenterar redaktören.
Nu är det jag som tutar och kör!

Ljuset i tunneln.