Vi tog en tripp till ...

... andra sidan bergen i förra veckan för att hälsa på min faster som bor i Pau fem timmar bort, och sammanstrålade med pappa och hans fru Lisa. Vi hade hyrt in oss i ett fint litet gästhus men sängen passade inte min rygg alls och jag sov dåligt. Trots det blev det en mycket lyckad och rolig resa med ett späckat program. Vi har promenerat mycket, varit på konstmuseum, besökt den vackra medeltida Lescarkatedralen, åkt till Biarritz, ätit gott ... Och så har vi träffat kusiner. Mycket prat om förr och nu och mycket skratt. Dexter uppförde sig exemplariskt – han älskar ju äventyr!

Vi kom hem lagom för att checka ut våra hyresgäster, säsongens sista. Gästhuset är nu städat och klart att ta emot lilla barnbarnet Hedda och hennes föräldrar när de hälsar på i slutet av oktober. Återstår att skaffa några barngrindar att spänna fast vid trapporna och köpa barnstol.

Och så har vi bestämt avresedatum för när vi bilar upp till Sverige för att tömma svärmors hus som precis sålts till en barnfamilj: den 25 september, precis som förra året.

Fast först av allt ska jag redigera. Deadline för inlämning är på fredag. Hej och hå!

Pappa i Pau.

Morgonpromenad i närheten av bostaden vi hyrde.

La passerelle de Laroin – en sinnrik brokonstruktion.

Baksidan av Lescarkatedralen. Lescarkatedralen var en obligatorisk etapp för italienska och sydfranska pilgrimer på deras väg till Santiago de Compostela.

Nyrenoverad såväl ut- som invändigt. Stilen är gotisk.

Den ovanliga mosaiken som täcker golvet i sakristian föreställer jaktscener. Här en enbent jägare med morisk utseende. Ett fantastiskt prov på stor hantverksskicklighet.

Le Cirque de Gavarnie i Pyrénéerna, en fantastisk plats skapat av naturen för 100 miljoner år sedan och format av den senaste istiden. Inskriven på Unescos världsarvslista.

Själva byn ligger 1.200 m över havet och bergstopparna omkring på drygt 3.000 m. Vattenfallet som matas av de ännu högre glasiärerna bakom bergskammen har en fallhöjd på 423 meter och är Europas högsta.

Det var Napoléon III och hans hustru, kejsarinnan Eugénie, som på 1800-talet gjorde Biarritz till ett ställe dit hela den europeiska societeten åkte på sommaren för att ägna sig åt nymodigheten stärkande havsbad, andas frisk luft och – inte minst – roa sig. Innan dess var Biarritz ett enkelt valfiskeläger.
Till Rivieran åkte man på vintern, inte sommaren – det fina folket svettades inte gärna i onödan.
Biarritz är fortfarande en populär turistort med toppläge, ett milt och fuktigt klimat och många dyra butiker.