Jag har en ny berättelse som snurrar runt i skallen och som upptar mina tankar. Den är som en amöba som hela tiden ändrar form. Eller snarare som en barbapapa – det låter trevligare än en amöba. Oavsett val av liknelse, behöver jag få ett bättre grepp om historien innan jag börjar skriva ner den. Det är sånt som jag funderar på när jag är ute och går. Tankar behöver frisk luft och åtminstone min hjärna jobbar bättre när den syresätts.
Bilden är tagen i Valmy i eftermiddags. Därifrån går flera vandringsleder upp i bergen men vi höll oss på slätten. Jag älskar att november i vår trakt är så ljus och färggrann. Att slippa känslan av att en grå och fuktig yllefilt sänker sig över mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar