torsdag 4 december 2008

Pajsnack

Igår började jag läsa Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap och jag är fast.
Började med boken på tunnelbanan, fortsatte att läsa den i rulltrappan, samma visa när jag skulle hem, satt igår kväll mycket sent med den, vaknade kl. 4.30 i morse efter att ha drömt om den och var tvungen att stiga upp och fortsätta läsa! Först blev jag konfunderad eftersom hela berättelsen består av brev som olika personer skickar till varandra men jag kom snabbt in i berättarstilen. Det är ingen bok som kommer att slås om nobelpriset i litteratur men den är välskriven, kvick och spirituell samt gripande på sina ställen.

Den utspelar sig 1946: London är på väg att återhämta sig efter kriget och författaren Juliet Ashton funderar över sitt nästa bokprojekt. Så får hon ett brev från en Dawsey Adams från ön Guernsey i Engelska kanalen. De två börjar brevväxla och han berättar om livet och människorna där, om krigsåren då ön var ockuperad av nazisterna och den mycket speciella läsecirkeln Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap bildades. Juliet blir fascinerad och bestämmer sig för att besöka Guernsey. Det blir givetvis ett besök som förändrar hennes liv.

Nu är jag dödstrött förstås och är rädd för att förkylningen som legat och lurat ett tag ska bryta ut, lagom till helgen. Det är mysigt att sitta mitt i natten i T:s sköna soffhörna med en pläd runt benen och bara försvinna in i boken, men inget att rekommendera om man ska vara allert på jobbet några timmar senare!

Inga kommentarer: