Där här årstiden är det lätt att bli religiös! Allt är så nytt, fräscht och vackert. Från jobbet ser jag ut över Stockholms takåsar och en knallblå himmel. På vägen hem tar jag sikte mot Artur Lundkvists park där häggen berusar mig med sin doft.
Där framme svänger jag höger för att komma hem. Jag lämnade jobbet tidigt idag och lagom tills T kom hem hade jag hunnit veckostäda. Det är väl lite typiskt kvinnligt att unna sig att gå tidigare från jobbet för att istället ägna den lediga tiden till att städa! Eller så är det bara typiskt mig... Nu är vi på Vätö där vi njuter av en fantastisk kväll och ett blommande plommonträd.
Det var summeringen av min fredag det!
11 kommentarer:
Din fredag låter som härlig vardagspoesi, Annika.
Att fånga inte bara dagen utan även stunden är en färdighet jag tränar på.
oj, har du fått opassande kommentarer i bloggen???
Johan
Nästa söndag är jag nästan på Vätö; då är jag i Upplunda!
Johan: Det är ju det som är "charmen" med en blogg, en del diskussioner är intressanta, en del är det... inte!
Maria: Bara ett stenkast från oss ju! Kom förbi om du får tråkigt vet ja'! :-)
Och jag som trodde du var en sann vän av det fria ordet - inte censur ;)
Johan
Johan: Att leva som man lär är som sagt inte alltid så lätt... :-)
Håller med om att det är sååå vackert ute nu! Man får ont i hjärtat så vackert är det!!!
När ni har svängt höger vid Gillfjärden är ni ju i Upplunda. Ett par, tre hundra meter senare ligger Nogårds f.d. missionshus på vänster sida. Mitt emot går vägen ner till Masby. Titta ner där. Den röda torpstugan som ligger ute på åkern allra först på vägen, där har jag tillbringat alla min barndoms somrar. Där har min morfarsfar och morfar vuxit upp. Stället är kvar i släkten, och kallas Björktorp!
Ska svänga förbi och se om jag hittar det!
Skicka en kommentar