Röstat och klart

Nu har vi gjort vår samhälleliga plikt T och jag, vi har röstat i EU-valet. Jag minns inte om jag röstade 2004 eller inte, troligen inte, mitt i separation och flytt som jag var då. Jag ringer upp dottern och frågar lite uppfodrande om hon röstat ännu. Det hade hon inte, hade ingen lust, var inte intresserad, visst inte var hon skulle rösta och inte på vem heller… Jag gav henne en snabblektion i demokratins grunder och hoppas att hon så småningom inser hur lyckligt lottad hon är som fått födas i ett fritt land där människor inte blir hotade eller värre på väg till vallokalerna. Nu är det sonens tur att bli uppringd…