tisdag 9 juni 2009

Husdjur bortskänkes...

Jag gillar inte spindlar. Någon spindelfobi har jag kanske inte men jag gillar dem inte alls. Jag vet att de är nyttodjur och jag vill därför inte döda dem. Gränsen är dock nådd när de tar sig in i lägenheten. Det är de stora husspindlarna som gillar att hälsa på oss där. På landet bor de i källaren och vaktar vinflaskorna. Det är bra. Men hemma i stan får de hålla sig utomhus tycker jag. Det gör de alltså inte. En kväll när vi satt och tittade på tv såg jag någonting stort som rörde sig på golvet. T gick fram men backade sedan snabbt igen. Vid det laget stod jag upp i soffan och påminde T om att det är mannen som jagar odjur och kvinnan som samlar in rötter. Bara för honom att få ut jättespindeln alltså. Sen dess får vi regelbundna besök av dem. Igår hittade T en i diskhon men det ville han inte berätta för mig förrän idag. Då hade han varit på spindeljakt på altanen och letat efter bon... Visste ni att just denna spindelart kan nå en hastighet på 50 cm/s? Nä, tänkte väl det...

5 kommentarer:

Evas blogg sa...

Jag är glad om inte spindlarna är i sängen, vilket har hänt i stugan. Annars är jag inte så brydd. Men möss, de får mig helt ur besinning!! Hoppas era husdjur försvinner snart!

Annika sa...

Möss som är så söta... Vi kanske ska byta?

Evas blogg sa...

Just nu är det lugnt på musfronten. Vi satte in en ljudvågspryl under huset i fjol och i år håller de sig borta. Än så länge i alla fall :)

Boktokig sa...

Inte heller förtjust i spindlar... inte det minsta... det kommer något illtjut med stenåldersursprung innan jag ens själv hunnit reagera över att jag öppnat munnen och så ser jag till att ha ett lagom avstånd mellan mig och spindeln. Så ropar jag på mannen som får komma ilandes kvickt... jag vet inte hur många gånger jag skrämt honom med mitt illtjut.

Annika sa...

Boktokig: skönt att det inte är bara jag som är nojig!
Eva: även vi har en sån där musgrej och den funkar!