tisdag 23 juni 2009

T grubblar över pensionärskuvöser

Vid middagsbordet nyss babblade jag som vanligt på om allt möjligt. I vanliga fall brukar T babbla lika mycket tillbaka. Jag märkte dock att han var lite disträ ikväll, han funderade tydligen på något. När T funderar kan det ibland vara på mycket märkliga ting. Ett tag handlade det om klimatförändringarna. Sedan om spindlar. Han kan även bli väldigt förundrad över hur vissa människor beter sig, någonting jag själv helt slutat med att förvånas över.
Grubbleriet denna gång handlar dock om pensionärskuvöser. T tycker nämligen att vi ska glasa in en del av altanen på landet. Han har kollat runt, jämfört priser, funderat på praktiska lösningar och nu vill han prata om det istället. Jag vill också gärna ha en inglasning, bara den är snygg och prisvärd. Däremot är jag inte lika intresserad av att prata om den. Då blir T lite besviken.
Vi har nu samtalat om pensionärskuvösen i flera minuter och kommit fram till en plan. Det känns bra och T är glad. Nu kan vi istället planera vår kommande Frankrikeresa. Jag har precis beställt biljetterna.

5 kommentarer:

Evas blogg sa...

Hahaha...känner igen mig. Varför prata om sånt för länge när det finns annat att prata om. När åker ni till Frankrike? Var där? Jag fick ett sms från vår yngsta idag, de tågluffar och är nu på Franska rivieran, vilket verkade mkt bra. Och jag är INTE alls avundsjuk :)

Annika Estassy sa...

Franska rivieran är inte alls härligt, inte alls... :)
Men vi ska längre västerut, till staden Montpellier, för att hälsa på min far. Vi far iväg med mina barn i september. Plötsligt är det fyra vuxna som åker, inte två vuxna och två barn längre, så nu kan vi planera in vuxenaktiviteter. Känns ovant!

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Så härligt att åka iväg på släktträff i fina Montpellier - växte du upp i den staden efter Senegal?
Jag gillar verkligen att resa med mina vuxna barn, det blir nya perspektiv som du säger! På senaste resan till Vietnam var jag plötsligt "lilla mamma" för alla, det var väldigt ovant att skifta från att ses som den allkompetenta resefixaren till att bli omvärldens lilla mamma. Till och med skräddarna i Hoi An kallade mig "mamma" i stället för Eva! Ellens, Elins och mammas kläder. Det var en inte helt okomplicerad känsla.

Evas blogg sa...

Det har jag också varit med om, jag blev fleras mamma under en resa i Turkiet. Blev nästan omsvärmad, jag hade ju fött tre barn och skulle vördas. Oooops. Dottern verkar trivas i Nice, men det verkar vara dyrt där.

Annika Estassy sa...

Nice ÄR dyrt, i varje fall om man håller sig till de centrala delarna. Men Nice kan aldrig vara fel för mig, där är jag född och där bodde farmor och farfar!
Efter Senegal Eva hamnade jag i först Lyon och sedan Rueil Malmaison, en förort till Paris. Sedan blev det Hälsingland, Uppsala, Ludvika, Sollentuna och nu Solna. Har aldrig bott i Montpellier, bara varit där på besök ett antal sommarlov!