Går man ut i Vätöskogarna är det gummistövlar som gäller. Det finns nämligen en anledning till att ön heter just Vät-ö... Det tyckte T var onödigt vilket innebar att han hade 50-talet fästingar klättrandes på byxorna samt genomvåta skor när vi kom hem från vår svampexkursion. Höjdpunkten var när han plötsligt plumsade ner ordentligt i ett dolt vattenhål. Tror någon att jag var tillräckligt ädel för att inte skratta? Inte jag inte... Jag kom alltså hem torrskodd och utan fästingar, T kom hem blöt, full av fästingar och dessutom blåbärsfläckig, men ändå lika glad som alltid.Vi hade hoppats kunna bjuda kvällens franska hedersgäst på nyplockade kantareller men dagens skörd räcker inte till. Det får bli svenska jordgubbar istället! Den franska maten må vara outstanding men inget smakar som svenska jordgubbar. Undrar vad min yngsta lillasyster ska tycka om Roslagen och Sverige efter detta, hennes första, besök?
4 kommentarer:
Hon kommer att älska Roslagen, Vätö, er fantastiska stuga och din och T:s gästfrihet. Det är jag alldeles övertygad om!
Är det SÅ mycket fästingar hos er? Svenska jordgubbar går alltid hem!
Oj oj Eva, det kryllar av fästingar hos oss just nu eftersom sommaren varit så blöt. Men vi är vaccinerade och inte så lättskrämda.
Maria, du är så snäll! Hon vill tillbaka till Sverige för att hinna göra Stockholm också. Tänk sedan vad hon skulle tycka om Gotland! Sverige ÄR fantastiskt.
Stackars T: - och ändå glad. Det låter myket trivsamt. Ert sällskap plus jordgubbar låter som en oslagbar kombination för franska gäster.
Skicka en kommentar