torsdag 16 juli 2009

Monopol

Varför vara ute i solskenet när man kan sitta inne
och spela Monopol?

Tänk vad jag själv älskade Monopol när jag var barn. Min stackars farmor fick tillbringa många timmar med att spela tillsammans med oss barnbarn. Svägerskan berättar att hon har kvar sitt gamla spel. Det är slitet och nästan sönderspelat men aldrig att hon tänker göra sig av med det!

4 kommentarer:

Pia sa...

Monopol är verkligen ett spel som står sig i denna uppsjö av spel... där det kommer nya varje år.

Mycket goa minnen man har från barndomen.

Men så är det ju såå roligt att spela spel och en underskattad umgängesform.

Ha en underbar solig dag!
Kram

Evas värld sa...

Åh vad jag älskade Monopol! Vi hade långa komplicerade partier med egna regler och höll på dagar och nätter och spelade. Jag undrade så över hur det såg ut på Norrmalmstorg... och alla dessa lockande gator i huvudstaden. Min pappa däremot avskydde Monopol och såg det som ett kapitalistiskt påfund.

Maria Björkman sa...

Jag sörjer mitt gamla Monopol som försvann på 1980-talet... Det var bonusbarnen som spelade sönder det helt enkelt tror jag. Vi har ett nytt, men det är inte alls lika fint. Plupparna är inte av metall, t.ex. Huvaligen. Min favorit var hatten.

Annika sa...

Tänk så underbart att vi alla har våra egna minnen av Monopol! Jag blir nostalgisk och samtidigt alldeles varm om hjärtat när jag ser nya generationer sitta där och göra precis som Eva gjorde - uppfinna egna regler... :-)
Kapitalistisk - ja visst, men ändå så kul!