Ikväll smet T iväg för att gå på bio. Han ville se Tarantinos senaste men hamnade istället på Sommaren med Göran. Inte riktigt vad han hade planerat men filmen var tydligen bättre än förväntat.
Under tiden satt vi, bokgänget Hundöronen, i köket för att äta middag och diskutera. På dagordningen stod To Kill a Mockingbird (Dödssynden) av Harper Lee och Mrs Dalloway av Virginia Woolf, två kvinnliga författare och tillika klassiker som vi alla tyckte om. B föreslog skämtsamt att vi lika gärna kunde fortsätta att bara läsa klassiker eftersom de är säkrare kort än nya böcker som alltför ofta är en besvikelse. Hon har en poäng – litteraturskatten är stor och nästan outtömlig. Men bara klassiker skulle bli lite tråkigt i längden. Och vem vet vilken av de nyare böcker vi läser som blir framtidens klassiker?
Det som är så roligt med vårt bokgäng att vi fått tillbaka vår lust till läsningen, en lust som flera av oss tappade någonstans i livet men som nu alltså är återfunnen.
3 kommentarer:
Läsande och skrivande är ensamma aktiviteter, så underbart då att hitta sätt att dela upplevelserna, att skriva ihop, att träffas och prata om böckerna man läst. Hundöronen är ett så bra namn!
Har ni bestämt nya titlar, eller är ni inte klara med dom ni håller på med än?
Det blir klassiker hela hösten och nästa bok är Stendahls Rött och Svart. Sedan blir det ett nytt tema till våren!
Eva: att prata om böcker - och film - är verkligen superkul.
Skicka en kommentar