Claire Castillon verkar vara en ung dam med skarpt intellekt och integritet, en kombination jag uppskattar. Hon befinner sig i Sverige just nu för att marknadsföra sin nya bok, romanen Därunder ett helvete, som släpptes precis idag. Jag har inte hunnit läsa något av henne ännu men blev riktigt intresserad när jag hörde henne berätta om sitt författarskap och insåg att Claires syn på sina texter och karaktärer skiljer sig från vissa kritikers. När somliga tycker att hon är mörk och dyster anser hon själv att hon är rolig och krass. Och när man vill skylla karaktärernas märkliga beteenden på deras ständiga jakt efter kärleken, förklarar Claire att så är det inte alls. Så där går man som läsare och tror att författaren haft vissa avsikter med sin bok vilket inte alls stämmer. Tål att funderas på…Hur som helst måste jag nu läsa Claire Castillon så jag köpte givetvis ett par böcker när jag var på Kulturhuset för att lyssna på henne ikväll. Och för första gången i mitt liv ställde jag mig i en signeringskö! När min tur var kommen hälsade vi varandra godafton och jag undrade om hon inte var trött. Claire tittade lite snabbt på mig, bad mig sedan att sitta ner och konstaterade: “Ni är fransyska, eller hur?” Sedan talade hon om för mig att jag doftade gott “L’air du temps?” undrade hon. Nej, inte Nina Ricci utan Pradas Infusion d’Iris.
Ett något otippat samtal men samtidigt riktigt roligt – jag älskar detta att två kvinnor som inte känner varandra och troligen aldrig kommer att mötas igen plötsligt börjar prata om parfymer!
Jag köpte Därunder ett helvete ikväll. Men jag köpte även novellsamlingen Man kan inte hindra ett litet hjärta från att älska. Den ska T få, med en liten handskriven hälsning från författaren.
3 kommentarer:
Här sitter en grymt avundsjuk kvinna!!!! Jag hade velat vara där. Iförd parfymen Bibliothèque tror jag. Allvarligt talat, jag är riktigt nyfiken på henne. Och det är ju som jag skrev häromdagen, författarens avsikt kanske inte alls stämmer med kritikernas och framför allt ska man ju bilda sig sin egen åsikt. Min dotter har böcker av henne. Jag ska låna!
Finns det en parfym som heter Bibliothèque på riktigt?
Håller med dig om att man inte ska fundera så mycket på vad författaren menar utan istället koncentrera sig på sin egen upplevelse. Om läsningen får mig att känna mig på ett visst sätt kan ju ingen komma och påstå att det jag känner och upplever är fel.
Den heter ju In the Library och luktar jättegott. Fick den av en favoritman innan han rodde ut i dimman och försvann, men parfymen är kvar och passar mig bra.
Skicka en kommentar