Lucia var en kristen jungfru från Syrakusa som dog martyrdöden den 13 december i början av 300-talet och jag trodde länge att vårt luciafirande handlade om henne. Men, under en tågresa för många år sedan, läste jag i SJ:s kundtidning att så var det ju inte alls!
Som så ofta när det gäller traditioner, har vi mixat ihop lite av varje till det som blivit det Luciafirande vi har idag. Från medeltiden har vi hämtat seden att kalasa före gryningen för att markera julfastans ingång samt att julgrisen slaktats.
Under 1600- och 1700-talen växte så lussebrudstraditionen fram i Sverige med början i Västergötland, inspirerat av den tyska seden att klä ut Jesusbarnet, den s k Kinkenjestraditionen, ett protestantiskt alternativ till det katolska helgonet Sankt Nikolaus. Kinkenjes var klädd i en lång vit dräkt och på huvudet bar hon – märkligt nog var det alltid en flicka som föreställde Jesusbarnet – en ljuskrans som gloria.
Så småningom blandades Kinkenjesseden med Luciafesten. Lussebrudens främsta uppgift var att servera mat och dryck, dock endast hos välbärgat folk, på herrgårdar och i prästhem. Själva fastandet hade man slutat med, men inte festandet!
Det var först på 1900-talet som seden med en lussebrud – eller en lucia, som hon snart kom att kallas eftersom Lucia hade namnsdag just den dagen – fick sin moderna utformning. År 1893 hade luciafirandet tagits upp som ett evenemang på Skansen i Stockholm, och när Stockholms Dagblad år 1927 började kora huvudstadens Lucia och anordna det första offentliga luciatåget, tog spridningen fart på allvar.
Inte heller sången Sankta Lucia har någonting med den heliga Lucia från Syrakusa att göra. Det är i själva verket en fiskarsång som skrevs 1852 och handlar om stadsdelen Santa Lucia i Neapel.
Nåväl, oavsett bakgrund och anledning är Lucia en vacker tradition.
7 kommentarer:
Tack för intressant läsning!
Så märkligt att vi fortfarande firar något som uppenbarligen är ett konstruerat jippo.
Glad lucia på dig Annika, det är du och din T värd efter all städning i dag (läste ditt tidigare inlägg).
Tack Jenny, kunde inte låta bli att komma med lite folkbildning! :)
Intressant läsning. Tänk så mycket som finns bakom alla våra traditioner. Jag har bara tänkt Lucia som helgonet från Sicilen.
Lustigt - jag googlade också på Lucia i dag, och läste också om luciasången och lite annan bakgrundsfakta. Har inte gjort det på 47 år förut. Som sagt - dagens folkbildningsinsats!
Det är lite kul att kolla upp gamla "sanningar" ibland. Snart ska jag ta reda på lite mer om Tomten och efter det om Påskharen! :D
JA, ta reda på hur sjutton en hare har kommit på att komma med ägg!!! Det begriper inte jag..
Den sedan är verkligen inte gammal i Sverige, om än äldre i Tyskland.
Ja Gunhild, de kan man undra! Och i Frankrike är det kyrkklockorna på väg till Rom som släpper ner en massa ägg... :)
Skicka en kommentar