lördag 3 april 2010

Vi gör det fint för någon annans skull

Det något tråkiga och mörka arbetsrummet har förvandlats till en ljus och rofylld plats med en skön sitthöra vänd rakt mot en av våra två terrassdörrar. Där kan man sitta och se himlen bli allt ljusare samtidigt som fåglarna i grönskan utanför vaknar till liv och bjuder på en eufoni av olika läten. Därifrån ser man även den nya trätrallen som T lade på terrassen igår, små terrakottafärgade rutor som på lite håll ser ut som tegel och harmonerar vackert med fasadens färg. Det är väl lite typiskt att det är först nu vi gör det fint, inför en visning, för andra människors skull.

4 kommentarer:

Granne med potatisodlaren sa...

Typiskt skriver du. Jag tror att vi inte har tid att göra allt det vi skulle vilja för vi måste hinna leva. Så kände jag igår när vi satte upp ett skåp i den lilla toaletten. Det skåpet har vi tänkt köpa och sätta upp länge.
Du kommer i alla fall att få en stor publik som får se hur fint det är i er lägenhet. Massor med människor som kommer att vilja bo där.

Annika sa...

Så är det Eva, kombinerat med en viss dos hemmablindhet.
Ja, det känns precis som en iscensättning, snart ska föreställningen börja...

Pia sa...

Jag känner igen mig! Det är lätt att bli hemmablind. Minns när jag såg mäklarens foton från min förra lägenhet att jag undrade i mitt stilla sinne varför jag egentligen skulle flytta därifrån. Den var så fin!
Det är lätt att glömma att det finns en anledning till att man flyttar.

Evas värld sa...

Det är lustigt så lätt man blir hemmablind. Å andra sidan - hur ska man hina allt! Nu har du ju ett energirus - men det orkar man bara ibland, fast då är det kul!