söndag 23 januari 2011

Medan åren går

Mike Leigh har gjort det igen. Lågmält, med en stilla humor och mycket värme skildrar han det livet som så många längtar efter; tvåsamhet, gemenskap, ett glas vin, en god middag, en trädgård. Det lyckliga paret Tom och Gerrie drar till sig mindre lyckliga existenser som honung flugor. Alla vill så gärna ha sin del av lyckokakan men glömmer att var och en är sin egen lyckas smed. En stor liten film med helt fantastiska skådespelarprestationer.
Fyra varma kramar av fem möjliga.

7 kommentarer:

Kim M Kimselius sa...

Instämmer med att var och en är sin egen lyckas smed. Det låter som en film jag vill se. Kram Kim

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Vill se! Är det stor gråtvarning? Ska jag skippa maskaran?

Annika Estassy sa...

Ingen gråtfilm Eva och jag gråter för ingenting! Men kanske, kanske en liten vemods eller lyckotår...

Monika Häägg sa...

Den här filmen vill jag verkligen se! Tack, tack för tipset!

Anonym sa...

Vad bra att du har sett den och gillar filmen, jag liter helt på din filmsmak. Jag såg en snutt av den på morgon TV och tänkte att den måste jag absolut se, så nu har jag ännu bättre anledning.
Hälsningar Lena

Annika Estassy sa...

Såg att manuset blev Oscarnominerad idag!

*P* sa...

Tycker om ditt sätt att berätta om filmen och får en "se på film-längtan" i kroppen.