Konsten att tala med en änkling

Det blir inte så mycket skrivet just nu men det blir desto mer läst. Ett par böcker i veckan för såväl T som mig. Det känns oerhört lyxigt att kunna göra det. Läsa tills ögonen nästan blöder, utan annat att hålla reda på än mattiderna. Den biten sköter T, skulle jag göra det finge vi svälta eller i varje fall livnära oss på filmjölk och mackor. Så vi läser, vi simmar, vi promenerar, vi diskuterar, vi njuter. Däremellan jobbar jag - mejl och telefonsamtal ska besvaras, diverse besked lämnas.

Jag har läst mycket som inte varit bra, enstaka romaner som varit urdåliga och några som varit okej. Det är tydligt att jag är en kräsen läsare, på både gott och ont. Samtidigt antecknar jag, skriver upp bra exempel och dåliga. Hämtar inspiration, blir avundsjuk på fantastiska formuleringar som jag aldrig hade kommit på själv.

Just nu läser jag en bok som jag ramlade över av en slump när vi var i Hälsingland. I lilla Ljusdal finns bokhandeln fortfarande kvar även om böcker alltmer får ge vika för papper, pennor, leksaker, block, filmer etc. Konsten att tala med en änkling är en mycket trevlig överraskning, rappt skriven och fullspäckad med humor och ironier som balanserar upp en berättelse om djup sorg. SÅ ska en bok skrivas!