söndag 23 oktober 2011

Allt det vackra som omsluter oss

Men såg ni solen ikväll, gjorde ni det? Röd och overklig och förunderligt vacker. Denna fantastiska höst som vi bjuds på ... Njut!
I natt stod vi ute på altanen T och jag, böjde våra nackar så långt bak det gick, och tittade rakt in i oändligheten. På satelliterna som korsade himlavalvet, på stjärnorna som föll, på Vintergatan.
Idag åkte vi till varvet och täckte över båten.
"Allt går så mycket lättare när du är med", sa T till mig.
Och än har inte frosten tagit dahliorna i den gamla koppartunnan.

4 kommentarer:

Anneli sa...

En helt stålande höst. Precis vad man behöver för att ta sig igenom den kommande vintern.

Evas värld sa...

Så sant som T säger, allt går lättare när man inte är ensam. Tror det är helt emot min natur att vara ensam, människor omkring mig är LIV!

Annika sa...

Så är det - "Tillsammans är man mindre ensam"

Karin sa...

Fin höstbild! Och vilka tuffingar till dahlior. Jag brukade ta in hela krukan (tunnan i ditt fall) och så fick de övervintra så gott det gick på frostfri plats. Det brukade gå bra.