torsdag 5 januari 2012

Inte vara rädd för korta kapitel

Så ser strukturen i min berättelse ut. So far. Jag planerar varje scen, varje kapitel: syfte, konflikt, handling, planteringar, perspektiv, tidpunkt, miljö. Skulle jag tappa tråden (vilket med tanke på mitt förvirrade tillstånd händer då och då) är det bara att gå tillbaka och se hur jag tänkte en gång.

Min lektör/coach föreslår att jag ska dela upp min berättelse i fler kapitel än för närvarande. Jag ska inte vara rädd för korta kapitel, säger hon. Hur man delar upp sin berättelse bidrar till dramakurvorna, och det finns ingenting som hindrar att man har 89 kapitel om man vill det.
Klokt sagt - önskar bara att jag själv kommit på det.

6 kommentarer:

Kati sa...

Wow, imponerande! jag har snarare motsatt komplex, att jag vill skriva för korta kapitel.

Anneli sa...

Jag är grymt imponerad över din strukturering. Jag tycker också om relativt korta kapitel. Kanske för att jag alltid är trött när jag själv läser på kvällarna och då uppskattar korta kapitel :)

Annika sa...

Har förstått att alla bygger upp sin berättelse på olika sätt: Post-it lappar, excelark, mindmapp eller allt i huvudet!
Korta kapitel behöver inte alls vara fel som sagt. :)

Annika sa...

De senaste dagarna har jag skrivit lite mera fritt, låtit berättelsen gå sin egen väg. Igår tog jag tillbaka tyglarna eftersom jag plötsligt inte längre visste vart den var på väg. Jag närmar mig slutet och måste se till att knyta ihop säcken ordentligt.

Maria Björkman sa...

Är det detta som krävs för att bli författare, vet jag att jag kan släppa en av mina drömmar. Det här skulle jag aldrig klara av!

Åh, som jag längtar efter din bok!

Annika sa...

Att skriva är en sak, att bli publicerad en annan... Men kul med en läsare i varje fall. :-)