onsdag 2 januari 2013

Hade jag inga problem vore jag förmodligen död.

Tillbaka på jobbet efter dagar fyllda av umgänge, mat och redigering. Här är väldans tomt måste jag säga. Mejlboxen också eftersom jag kontinuerligt läst och svarat på all post som kommit under ledigheten. Det är så jag, och många andra med mig, gör nu för tiden. Alltid uppkopplad, aldrig ledig. Men jag beklagar mig inte eftersom jag trivs med den livsstilen, jag har själv valt den. Arbete och fritid smälter samman. Med skrivandet har livet fått ytterligare en dimension. Ibland protesterar kroppen men jag har lärt mig att känna igen tecknen, vet när Menière är på väg att knacka på dörren: när jag oroar mig och sover dåligt.  Då måste jag tacka nej till saker. Det gjorde jag häromdagen och det togs emot illa. Men jag är nöjd, vet att beslutet var det rätta.
Några nyårslöften har jag inte men väl en ambition: att komma ihåg att livet består av problem, det är ett naturligt tillstånd och inget att oroa sig över. Hade jag inga problem vore jag förmodligen död.
Sådär, nu har jag varit djup och klok.
Om jag nu skulle ta och skriva det där styrelseprotokollet jag ligger efter med?

2 kommentarer:

Hanna Lans sa...

Jag är tacksam över att du är djup och klok just idag. Problem är ett naturligt tillstånd, ibland behöver jag bli påmind om det.

Ingerun sa...

Viktigt att tacka nej också!