Blue Jasmine av Woody Allen

Jag befinner mig mellan två skrivperioder och jag gillar det. Det är nu jag tankar energi och inspiration. Det första gör jag genom att umgås med människor som ger mig kraft, det andra genom att läsa såväl romaner som fackböcker samt gå på bio. Jag ligger otroligt efter när det gäller det sistnämnda men nu ska jag hämta igen tappet.

Jag började med Woody Allens Blue Jasmine. Ibland älskar jag Woody Allen, ibland orkar jag inte med vare sig honom eller hans filmer. Men oavsett vilket lämnar han mig aldrig någonsin oberörd.
Denna gång var inget undantag. Vilken skruvad historia han fått till! Och hur kan det komma sig att hans huvudkaraktär påminner så mycket om Ylva i Solviken? Både T och jag skrattade flera gånger och skakade igenkännande på huvudet, trots att det egentligen var en mycket tragisk berättelse som vi fick oss till livs, den om societetshustrun Jasmine (ypperligt spelad av en strålande Cate Blanchett) som när hennes liv rasar samman tar sin tillflykt till systern i San Francisco.
Betyg: 4/5