Omtumlad

Jag har landat men ändå inte.
Första advent. Elstakarna och stjärnorna lyser i fönstren, precis som de ska. Det är sent, sängen är min och tystnaden breder ut sig. Men i mina öron ringer fortfarande Jerusalems kyrkklockor. Ekot av böneutropen dröjer sig kvar, jag känner kryddofterna från de muslimska kvarteren. Jag är trött och omtumlad av alla intrycken, av alla historier jag hört. Berättade av judar, muslimer, kristna och armenier. Om krig, etnisk rensning och terrordåd. Men också om fred.
Israel. Palestina. Helig mark. Blodig mark.
I morgon börjar ännu en arbetsvecka och allt kommer förmodligen att vara precis som vanligt i min skyddade tillvaro.