tisdag 2 juni 2015

Klaffel lite här och där.

Det är en magisk känsla att läsa sitt manus på papper för första gången, som om någon annan än jag skrivit texten och gjort det bra dessutom. Jag försvinner in i berättelsen, återupptäcker den. Snart, när jag tragglat mig igenom texten för sjunde gången, kommer jag att vilja kräkas på den, men än så länge känns allt nytt och härligt.

Givetvis hittar jag massor med småsaker att rätta. Gubben Lindgren till exempel - hur kommer det sig att jag ibland kallar honom för Lövgren eller Lindström?
Och hur kan det vara 11 år mellan systrar som är 35 respektive 28 år?
Att sitta ute och äta när jag i föregående scen berättat att det spöregnar, eller att någon som nyss körde egen bil i nästa kapitel tvingas låna en eftersom han inte äger någon ...
Ibland får jag för mig tvärtom - att jag missat en detalj, vilket det visar sig att jag inte alls gjort.

Den typen av logiska luckor (eller klaff-fel som man säger i filmvärlden) är lätta att åtgärda och förtar på inget sätt min ursprungliga känsla: detta kommer att bli en bra bok.

2 kommentarer: