Första gången vi såg den var på Valborgsmässoafton och därför har jag döpt den till Valborg. Huruvida Valborg är en ko eller tjur vet jag inte, jag tror inte att det är så lämpligt att jag försöker mig på att kolla upp saken. Valborg är nämligen en älg. En fjolårskalv. Och som alla fjolårskalvar så här års har mamman sparkat ut den ur boet. Hon ska snart föda en ny unge och Valborg måste härdanefter klara sig själv. En chockartad upplevelse för en kalv men det är bara att gilla läget.
Varje dag sedan i lördags har vi alltså sett kalven. Den står på samma ställe, på ängen vid skogsbrynet, och ser ut som den förmodligen känner sig - övergiven och förvirrad.
Bor man som vi gör just nu, på landet, och är uppe med tuppen, känns vissa morgnar som om vi befann oss mitt i ett avsnitt av Mitt i naturen. Häromdagen var det en räv som obekymrat travade förbi köksfönstret. Rådjur och harar är legio och vi har även sett en trana. För att inte tala om alla vanliga fåglar ...
Hur det ska gå för Valborg återstår att se. T har i varje fall förbjudit mig att ta med henen hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar