tisdag 3 juli 2018

Tre dygn senare

Att åka på de franska motorvägarna kostar men i gengäld är de riktigt fina. De tyska är gratis men bitvis väldigt slitna. Gratis är inte alltid gott.

Det är kväll i vår franska by. Vi kom fram vid femtiden, handlade middag och frukost och åkte därefter upp till huset. Grannen ringde och var lite orolig att vi skulle komma fram mitt i natten. Länsvägen är nämligen avstängd nattetid pga asfaltering. Nattsuddare måste istället ta bergsvägen som är full av håll och lösa stenar. Inget vidare säkert alternativ alltså men jag antar att vägverket (eller vilka det nu är som asfalterar) tänker att om den duger åt vinbönderna, så duger den åt oss vanliga dödliga också. Skillnaden är att böndernas fordon är anpassade till underlaget.

Det är alltid lite oroligt att komma tillbaka till huset efter att det har stått tomt i flera månader. Har något blåst sönder? Har vi vatten? Har vi el? Har vi läckor? Men bortsett från en fönsterplåt som lossnat (gissar att det är vindens verk) tycks allt fungera som det ska. Ingen dålig lukt och ingen fukt. Vi öppnade alla fönster och gjorde korsdrag, packade upp det nödvändigaste och doppade oss i poolen innan T lagade en enkel middag. Tömmer bilen, städar och handlar gör vi i morgon.

Natten är ljum, brisen sydlig och det åskar över havet. Det finns ingenstans jag hellre vill vara just nu än just här.

Inga kommentarer: