La canicules andra dag

I parasollets skugga.

Jag vaknade tidigt i morse och istället för att försöka somna om steg jag upp och tog ut Dexter på en långpromenad. Klockan var inte mer än sex, det var ljust men solen hade inte stigit upp ännu, och nattens svalka (20 grader) låg kvar. Hunden var glad som en speleman och jag med. Det är något särskilt med tidiga morgnar, det har jag alltid tyckt. Dofterna, fågelsången, lugnet ...

I eftermiddags åkte vi över till Llança i Spanien och badade. Där finns nämligen en hundtillåten strand. Som Dexter simmade! Han har insett att havet svalkar, tror jag. På vägen hem kräktes han upp en halvliter havsvatten i bilen ...

Det är fortfarande inte extremt varmt hos oss, 28 grader som mest idag, men solen steker på bra. Förutom  norra västkusten och – faktiskt – Pyrenées Orientales som vårt departement heter (motsvarar ungefär ett län) – är hela Frankrike satt i varningsläge orange pga värmen. Inslag om la canicule dominerar nyhetsrapporteringen och man talar mycket om skillnaden mellan stad och landsbygd. Det kan skilja hela tio grader i upplevd värme nämligen, vilket är sjukt mycket.

Jag minns när jag var i Rom i juli som ung tågluffare. Det var varmt som attan och jag drabbades för första och enda gången i mitt liv av värmeslag. Sedan dess är jag noga med att bära hatt, dricka mycket vatten och äta saltade jordnötter när det är hett ute.