Nåväl, vi får väl se om regnet hittar hit. Det kom några droppar i eftermiddags men inte mer. Men vi har för säkerhets skull plockat undan utemöblernas alla dynor. Regn behövs så jag gnäller inte över att himlen blivit grå. När regnade det ordentligt här senast egentligen – i juni? Ändå råder ingen vattenbrist och jag behöver inte ha dåligt samvete när jag vattnar.
Jag ringde franska försäkringskassan tidigare i veckan för att höra hur det gick med T:s anslutningsansökan. Jodå, de trodde att han skulle få ett positivt besked innan årsskiftet, 16 månader efter att vi skickade in blanketten och tusen bilagor. Det gäller att ha tålamod när man emigrerar – och hålla sig frisk! Min egen ansökan beviljades på en grisblink i jämförelse. Att vara fransk medborgare har sina fördelar när man har med franska myndigheter att göra.
Nästa vecka börjar skolorna igen i Frankrike. Barnen ska bära munskydd, lärarna likaså. Och i nästan alla större franska städer är det nu munskyddstvång som gäller. Konstiga tider. Ändå är jag fortfarande lika glad över att vi flyttade hit. Vi rotar oss alltmer, känner oss trygga.
Det är fredag och det är gott att leva.
I morse. |
Just nu. |
4 kommentarer:
Så roligt att följa er resa att bli (mer) franska. Den anslutningsprocedur du beskriver, handlar den om sjukvården? Mvh Boel
Så härligt att höra att ni trivs!
Boel: Stämmer! Man behöver vara ansluten "på riktigt" för att kunna skaffa en tilläggsförsäkring – Mutuelle – vilket så gott som alla fransmän har.
Åsa: Kom hit vet ja'! :)
En vacker dag kommer jag!!
Skicka en kommentar