Vårdagjämning

Jag har börjat ta ut Dexter på morgnarna igen, en kort promenad ner till en ödetomt utanför brandstationen där han gillar att gå omkring och nosa. Jag går försiktigt och långsamt. Att trampa snett nu vore illa.

Kopplet är åtta meter långt och jag kan stå still och titta på soluppgången medan Dexter sköter sitt. Sedan går vi tillbaka hem och väntar på att T ska vakna innan vi äter frukost. Våra vanliga och längre morgonpromenader får anstå tills jag inte haltar längre.

Solen i morse var knallröd men hujadamej vad kyligt det var. Fem plusgrader bara och jag hade både vinterjackan och handskarna på. Men det sköna här är att även om varma kläder behövs ibland, slipper jag använda fodrade stövlar, långkalsonger och dubbla lager tröjor. Man kan säga att det är lagom kallt.