Dags att skärpa till mig

Strax efter mitt andra zoommöte med produktionsbolaget hörde min kära förläggare av sig och undrade hur det gick med skrivandet. Inte alls, svarade jag och skämdes en smula. Så nu har jag satt en ny deadline och ska ägna sommaren åt att i stort sett bara skriva – precis det jag inte ville så sent som i vintras! Den som spar ... Jobbet på produktionsbolaget hinner jag inte med.

Fast först ska jag ta emot den ukrainska familj som är på ingång. Hyresavtalet med organisationen som sköter det hela är påskrivet, gästhuset besiktigat och iordningställt, nycklarna överlämnade. Snart får vi veta vem som blir våra närmaste grannar i tre månader. Jag hoppas att de ska trivas. Om det nu går att trivas när man tvingats lämna sitt sönderbombade hem och fly till ett främmande land vars språk man inte kan.

Fy fan för krig.