Förutom att det stormat rejält (värsta stormen på två år tydligen) ett par dagar med orkanstyrka både i medelhastigheten och vindbyarna, har jag inget särskilt att rapportera. Min högra axel värker, likaså armen, handen och så även tummen. Det senare beror säkert på att jag felkompenserar min nedsatta rörlighet. Vissa dagar och nätter är värre än andra men redigeringen löper på som den ska och jag tycker det är roligt att jobba med texten. Det blir dock inga långa sammanhängande arbetspass den här gången. Bäst mår jag när jag promenerar. Armens pendlande och ökad blodcirkulation är bra för axeln, märker jag. Så när det gör alltför ont tar jag ut Dexter en sväng, till hans stora glädje. Två veckor kvar tills axeln ska magnetröntgas och jag längtar efter att äntligen få veta exakt vad som felas den.
2 kommentarer:
Fy, din stackare! Men så ser jag utsikten du bjuderpå och då är det inte ett dugg synd om dig längre :)
Jag tror att jag alltid skulle stirra ut på havet om jag bodde där.
He, he, jag kanske ska byta ut utsikten mot en frisk axel! :)
Skicka en kommentar