Klar för den här gången!

Så där – nu är manuset skickat till min förläggare Clara på Norstedts igen, och det en hel vecka före deadline. Hurra! Förutom att fila på själva texten har jag rumsterat om bland kapitlen för att få bättre balans och dramaturgi, förtätat, fördjupat och skrivit till nya kapitlen vilket ger berättelsen ytterligare ett lager och därmed en ny dimension. Tycker jag i varje fall.
Det är så himla roligt att jobba med Vindarnas hus! Inte alltid enkelt (snarare tvärtom) men oerhört tillfredsställande eftersom jag ju märker att berättelsen tjänar på all denna redigering. 

Nu ska jag vila mig från berättelsen och även vila axeln. Klantig som jag är lyckades jag med konststycket att ramla i går när Dexter och jag lämnade huset. Jag föll långsamt ett par trappsteg och rullade på något vis över brevlådan så jag hamnade i sittande ställning precis utanför grinden. Ett sånt där märkligt fall som uppstår när man inte har en fungerande höger arm som kan slängas ut för att hålla balansen eller ta stöd mot något. Jag skrämde slag på grannen som såg mig ramla. Han var övertygad om att jag hade slagit mig halvt fördärvad. Det hade jag inte. Men tyvärr smärtar axeln rejält nu igen, och jag skulle tro att senan slets av lite till. Tur ändå att jag var i stort sett klar med redigeringen när det hände så att axeln hinner vila innan det är dags att sätta tänderna i manuset igen.