Det råder snökaos i södra Norrland och Svealand. Mycket snö på Vätö t.ex. där jag hade min stuga. Och min bror som är på väg hem med bil från pappa i Montpellier, postade bilder från söder om Hamburg: ymmigt snöande där också. Men i Linköping är det lugnt. Visst snöar det till och från men inga mängder att tala om.
Vi tillbringade förmiddagen i Ekholmen hemma hos Hedda och Lova och i morgon kommer Isabelle, Vincent och deras mamma (tillika min dotter) S och hälsar på. Ju äldre barnbarnen blir, desto roligare är det att umgås med dem. Jag älskar när vi kryper ihop i soffan för att läsa en bok eller bamsetidning. Eller när lilla Lova 3 år vill att mammi och ingen annan ska blåsa på maten när den är för varm, eller när vi diskuterar för dem viktiga saker. Jag tänker på uttrycket att "Det krävs en by för att uppfostra ett barn" och på hur det inte alls är givet att barn har sina mor- och farföräldrar lättillgängliga.
Jag läste nyligen en intressant artikel i Dagens Arena av Agnes Wold om klimateriet som evolutionär succé. Kvinnor, späckhuggare och grindvalar lär vara de enda däggdjuren som kommer i klimateriet. Det vanliga annars är att honor är fertila livet ut. Men tack vare klimateriet kan kvinnor (och valar) sluta att föda egna barn och hjälpa till att ta hand som sina döttrars avkomma istället, en klar evolutionär fördel.
Wold skriver också om hormonapreparat och dess för-och nackdelar. Enligt henne kommer klimateriebesvären att upphöra av sig självt, bara man ger sig till tåls dvs har det jobbigt i ca 4 år. En intressant och välunderbyggd artikel. Själv har jag inga vallningar längre, de försvann utan att jag tänkte på det.
















