Vik hädan förkylning!

Håll tummar och tår för att svedan i halsen inte utvecklas till en förkylning! För jag har verkligen inte tid att att vara sjuk just nu: i morgon ska vi ut och äta middag med några vänner, på onsdag kväll har vi bjudit in grannar på glögg, på torsdag tar jag tåget upp till Ljusdal för att på fredag hålla ett föredrag, på lördag är det Tempus bokfestival här i Linköping och på söndag är det adventsfika med bostadsrättsföreningen. Jag har inte tid att vara sjuk nästa eller nästnästa vecka heller och veckan därpå är det jul ... Eventuella förkylningar måste därför anstå till mellandagarna.

Hjärnsläpp

Jag vet inte exakt hur länge jag haft samma kod till mitt betalkort men det är länge och jag har aldrig glömt det. Inte ens under de sex åren vi bodde i Frankrike. Senast jag använde kortet var i förrgår och när jag skulle använda det igen igår fick jag total hjärnsläpp. Kunde för mitt liv inte komma ihåg pinkoden! Jag lät saken bero och använde ett annat kort. Tänkte att en god natts sömn skulle få mig att minnas, men icke. Är det inte märkligt? Att en pinkod jag haft så länge plötsligt raderats bort ur mitt minne? Jag minns ju alla mina andra pinkoder:

- Fyra olika portkoder (till porten, källaren, återvinningsrummet och matbudet).
- Tre olika slags betal/kreditkort
- Bibliotekskortet
- Två mobiltelefoner
- Mitt franska bankkonto
- BankID

Samt alla lösenorden: datorns, mejlkonton, sociala medier osv, osv.

Kanske inte konstigt trots allt att det plötsligt stod still i huvudet, min hjärna fick väl nog. Nytt kort (och pinkod) är nu beställt.

Blå timmen och första advent

I helgen var det dags för den traditionella julmarknaden i Gamla Linköping. Vi åkte dit igår och kom hem med två påsar brända mandlar och en fin torgkorg av pil. Jag gillar korgar – mycket trevligare att bära saker i än plast- och papperspåsar. Mycket folk och glad stämning. Men jag saknade musiken. Tänk vad trevligt det hade varit med en kör som sjung de klassiska jullåtarna.

Annat var det i förmiddags i St Lars kyrka när deras duktiga kammarkör deltog i adventsgudtjänsten. Även där var det mycket folk och alla sjung med i de välkända psalmerna. 

Nu är timmen blå. Jag har tänt det första ljuset och fortsätter adventsfirandet med glögg och några chips. Det kanske låter som en märklig kombo men jag gillar blandningen av sött och salt.

Fint besök igen

Finbesök av Hedda och Lova i förmiddags medan sonen övningskörde med T, och A var iväg och tränade. Flickorna hade tagit med sig ett spel men de ville hellre leka med Dexter, rita och pärla. Hedda satt på balkongen (vilket genidrag det var att glasa in den!) och lyssnade på musik samtidigt som hon ritade och då ville lillasyster göra detsamma förstås. Men det fick bli inne eftersom Hedda ville ha balkongen för sig själv. Då jag själv är storasyster känner jag igen hennes önskan om att få vara ifred ibland. Sedan blev det fika. I lördags bjöd jag dem på scones så idag bakade jag pepparkaksmuffins istället. Det  gäller att variera sig ...

Lova (2,5 år) ritar en ... mage.

"Är det inte kallt på balkongen?" frågar jag Hedda (5 år). "Nej, det är mysigt", svarar hon.

Tjuvstartat advent

Om jag hade lagt ner lika mycket tid på att skriva bok som jag gjort på min videoredigeringskurs hade jag haft ett halvt råmanus klart vid det laget ... 

Jag har lärt mig så pass mycket om redigeringsverktyget att jag nu kan skapa trevliga små filmer. Jag har köpt en extern mikrofon också, en som filtrerar bort störande bakgrundsljus. Som vanligt när något intresserar mig går jag all-in.

De två trädgårdsfilmerna jag hittills klippt ihop ligger på min YouTube-kanal. Dit är det absolut ingen som hittar vilket inte spelar någon roll. För jag gör inte detta för att få bekräftelse utan för min egen skull. En vlogg om min täppa helt enkelt.

På söndag är det första advent. Jag som inte tycker om när man tjuvstartar, hämtade idag upp adventsstakarna och julstjärnorna och ställde/hängde dem i fönstren. Granen står på balkongen, opyntad men med tända ljus. Den är alltså ingen julgran ännu utan en adventsgran.

Det blir en grön första advent. Efter flera dagar på raken med dyngstemperaturer rejält under nollan och dunkappan på, är det plötsligt mildgrader. Faktiskt hela 14 grader varmare än för några dagar sedan! Det blev en långpromenad i Eklandskapet med Kisel och hans matte. Nu sitter jag i min fåtölj, dricker te som doftar och smakar jul och njuter av ett nystädat hem och tända ljus. Inte så dumt med tjuvstarter ändå ...

Tellus bok- och berättarfestival

Lördag den 6 december smäller det – då är det dags för Tellus bok-och berättarfestival på stadsbiblioteket i Linköping!

Det blir utställning, scenprogram, högläsning, sagostund m.m. Jag och författarvännerna Åsa, Camilla och Annelie ska vara där tillsammans för att träffa våra läsare, berätta om våra böcker och läsa högt ur dem. Kul! 

Norstedts har tagit fram en roll-upp som jag kan använda (tack Sara!), min första egna roll-upp någonsin. Jag har aldrig känt behovet av en sådan tidigare men en bokfestival är någonting annat än ett vanligt författarbesök/samtal och jag blir synligare med en roll-upp än utan. Visst blev den fin?

Funderingar

Takarbetet är pausat tills det blir varmare väder.

Fredag igen och vintern har kommit på riktigt nu. Snökaos och timslånga köer på sina ställen i landet när såväl bilar som bussar och lastbilar halkar av vägarna eller blir stillastående. Samma visa varje år, trots massor av varningar innan. Men i Linköping är det lugnt och vi fick knappt någon snö alls. Däremot är det kallt. 5-6 °C enligt termometern men betydligt kallare när nordan ligger på. Dexter bryr sig dock inte så det är bara att ta på sig mammakorven, dvs dunkappan, och ge sig ut som vanligt. I onsdag kom min kära dotter, Isabelle och Vincent på mellis (jag hade bakat scones) och i morgon ska jag passa Hedda och Lova en stund på morgonen. Jag borde skriva men kommer inte igång och jag funderar på varför. Det råder ingen idétorka, tvärtom, och jag lider inte av skrivkramp. Så vad är det som händer, eller snarare inte händer? 

Detta och mycket annat avhandlades i onsdagskväl när vårt lilla författargäng gick ut och åt middag tillsammans. Att bo i samma stad som Åsa Liabäck, Camilla Thelander Eng och Annelie Sylvan (samtliga utgivna på Norstedts/Printz) är fantastiskt. Inspirerande också. Jag tror att jag helt enkelt måste komma underfund med vad för slags roman jag vill skriva. Ska jag fortsätta i samma stil som Vindarnas hus eller ska jag gå tillbaka till att skriva traditionell feelgood? Deckargenren kommer jag aldrig att ge mig in på, så mycket vet jag i alla fall. Men kanske spänning av något slag? Jag får fundera vidare. Inget brådskar egentligen. Jag har ingen deadline som väntar, inget avtal som kräver något av mig, utan är fri att skriva precis vad jag vill. Under tiden som jag funderar vidare ska jag passa på att beta av min läshög.

Camilla och Annelie

Åsa och jag (som var lite trött pga sovit dåligt natten innan)

Stockholm, promenader, författarbesök och vinprovning

Det sägs att det ska bli snö nästa vecka men än så länge skiner solen och frosten glittrar i gräset. Jag älskar när det är några minusgrader och höstgeggan fryser till och torkar upp.

En liten summering av de senaste dagarna:
Vinprovning och författarsamtal i onsdags med författaren och sommelieren Christoffer Holst på Dahlbergs Café. Hade sällskap av Åsa Liabäck (som bl.a. skrivit de härliga romanerna om Ådala koloniområde) och grannarna M & Å. Supertrevligt och kul. Inspirerande också.

I fredags tog vi bilen upp till Stockholm för att insupa lite huvudstadsluft. Underbart väder, lunch på Rosendals, promenad på Djurgården och på Östermalm och så en fika på det lilla mysiga fiket Storgatans café och bageri där hundar är välkomna. Östermalm är min favorit stadsdel i Stockholm. Jag har aldrig bott där (om man bortser från året i Norra Djurgårdsstaden) men har haft det som arbetsplats i många år: Filminstitutet, Sandrews och Studieförbundet Vuxenskolan. Det blev även några år på Söder efter att Vuxenskolan flyttade dit, men Söder kändes aldrig som hemma för mig. Också T har många fina minnen från Östermalm så vi njöt båda av besöket.

Igår lördag höll vi oss till Linköping. Promenerade bort till kolonilotten via Vallaskogen för att titta till stugan och takarbetet som pågår och upptäckte att en staketsektion (den vid grinden) hade lossnat från sin stolpe och behövde nya skruvar då de nuvarande gått av! Det kan tydligen hända vid plötsliga temperaturväxlingar. Sedan gick vi vidare till våffelstugan i Gamla Linköping där vi åt varsin matiga våffla med skagenröra och tog därefter en annan väg hem. En nätt promenad på 7 km tur och retur.

Idag blev det körsång i kyrkan, lite lövräfsning och en fika hemma hos Isabelle och Vincent. Vi skruvade tillbaka staketet också, men med tåligare skruvar den här gången. Och solen, den fortsatte att skina. 

Baggarna som brukar hålla till här har flyttats till sitt vinterviste och det är fritt fram att gena genom ekdungen i Valla.

Frostbiten trädgård.

Jag minns inte riktigt exakt var jag satte alla mina 622 höstlökar men tror att det vi ser här är vinlökens smala gröna blad.

Vinprovning kräver dessa godsaker.

Om Christoffer har jag skrivit tidigare!

Blommor, böcker och bröd

Har gräddat surdegsbrödet jag satte igår, läste ut Fred, varit på min videoredigeringskurs och har precis kommit hem från bokcirkeln. Fred fick ett blandat mottagande av oss men utan att för den skullen dissas. Vad den handlar om kan man läsa om här. Själv gillade jag både historien och språket men det tog ett antal sidor innan jag kom in i berättelsen.

Till nästa träff ska vi ha läst De bortglömda flickorna av Emily Gunnis. Som synes blandar vi friskt mellan olika genrer och det är just omväxlingen och diskussionerna som gör våra träffar så roliga. Vi träffas alltid på bibliotekets café och sitter alltid vid samma bord. Jag skulle kunna skriva en roman om oss ... 😀

Blommor, böcker och nybakat bröd – det är livet det!