Diverse

Styrelsemöte i morgon, extrastämma i övermorgon, träffa barnbarnen på fredag, bortbjudna på lördag, födelsedagskalas på söndag ... Och nästa vecka går vi in i oktober! Blir det höst då eller kommer vädret att fortsätta vara milt och mestadel soligt?
Valet förra helgen är avgjort och de röd/gröna vann. Glädjande nog backade SD för första gången. Som jag hoppas att minskningen inte är tillfällig bara!
Det var det hela, roligare än så blir inte detta inlägg.

Min täppa

Från dagens förmiddagspromenad längs Stångån. T är klädd som om det vore mycket svalare än vad det var!

Cottage garden eller mormorsträdgård?

Kärt barn har många namn men min täppas fasta ramar och ystra men planerade överflöd liknar nog mer en engelsk cottage garden än en svensk mormorsträdgård.

Min lilla täppa fortsätter att leverera. Här är ett smakprov på vad som blommar just nu: dahlian "Pink Pearl", David Austinrosen "Desdemona", höstanemonen "Bowles's Pink", jätteverbena och kärleksört.

Hoppas att det dröjer länge innan frosten sätter stopp för härligheten! Den okända rabattrosen till höger har nya blomknoppar. Den har dessutom skjutit upp ett jättehögt skott som om den förvandlats till en buskros helt plötsligt. I rundeln, rosenskärorna jag sådde från frön: Apricot Lemonade och Kiiro. Jag trodde att jag bara hade sått två olika sorter men jag har också en gul, låg variant i rabatterna som ser ut att vara en Xanthos. Jag minns att bara hade skrivit "gul rosenskära" på några av krukorna och gissar att det var just dessa lägre.

De sista luktärtorna och resplaner

I morse tog jag på mig vantarna när jag skulle ut med Dexter. 7 °C är för kallt att gå barhänt, tycker jag. Men det blev snabbt varmare och det behövdes varken vantar, strumpor eller ytterkläder när jag donade och fixade på kolonin. Shorts och t-shirt räckte gott. Nu är alla luktärtorna borta och jag har även klippt ner trädgårdsnävorna Rozanne och Dreamland. Rensat ogräs, trimmat alla rabattkanter och klippt gräset. Ätit lunch och fikat i solen. Och varit ute med Dexter eftersom han vägrar lätta sig på lotten utan håller sig tills jag tar ut honom. Kissa kan han göra men bajsa? No, no. Det var samma sak när vi hyrde stuga på Öland förra sommaren. Syrrans hundar hade inga problem med att bajsa på tomten men Dexter gjorde det inte. Inte en endaste gång, faktiskt. 

Apropå hyra så har vi bokat en lägenhet i Collioure fem veckor nästa vinter. Inklusive bilresan tur och retur samt några dagar hos pappa, kommer vi att vara borta i nästan sju veckor! Vi har fram till den 17 december att ångra oss och avboka lägenheten så inget är skrivet i sten ännu.

Collioure är den finaste av Côte Vermeilles fem byar. På sommaren är där så många turister att det knappt går att röra sig. Vi undvek alltid att åka dit under högsäsong. Det är bra mycket lugnare på vintern. För lugnt tycker en del. Men jämfört med Cerbère är Collioure rena metropolen i januari/februari. Vad vi ska göra där? Bara ha det bra. Och så ska jag skriva. Vintern i våra gamla hemtrakter kan bjuda på såväl regn som hård vind. Men den är i huvudsak mild och solig och det är just ljuset som vi brukar längta efter.

De sista luktärtsbuketterna.

Alla mår bra

Kort uppdatering: Jag mår bra, alla i min familj mår bra, Dexter mår bra, min lilla täppa likaså.
I går passade jag Isabelle och Vincent på förmiddagen. Hedda och Lova anslöt på eftermiddagen. Det var full fart i vår lilla lägenhet på 55 kvm! Det pysslades och spelades spel vid köksbordet, det byggdes tågbana på vardagsrumsmattan, det lektes bröllop i sovrummet, det tisslades och tasslades på den inglasade balkongen. De kan verkligen konsten att ta vara på varje litet utrymme di där små! Och de undersöker och lägger märke till precis ALLT! Jag tror att de har bättre koll på vad vi har i våra skåp och lådor än vad jag själv har.
Det blev korv och makaroner till lunch och marrängsviss till mellis. Marrängerna hade jag gjort av äggvitan som blev över efter Lemon Key Pie:n jag bakade till kräftskivan för två veckor sedan.

Förra veckan ville Hedda ha en "mammieftermiddag" så jag hämtade henne på skolan (hon går i förskoleklass numera) och vi tog bussen in till stan. Åt våfflor och gick in på Lekia för att köpa pyssel- och målarböcker. Pratade mycket – det är så roligt att få ta del i vad som upptar hennes tankar.

Idag är det fredag och det enda som står i kalendern är att hämta ut ett paket på posten. Jag säger fortfarande "posten" trots att det inte längre finns några postkontor i Sverige, bara postombud, utlämningsställen och paketboxar. Så är det inte i Frankrike, där finns de traditionella postkontoren kvar och jag tror att det skulle bli revolution om någon fick för sig att stänga ner dem.

I övermorgon är det val. Jag kommer att ge min röst till dem som inte har någon: barnen, djuren, naturen och kommande generationer.

Min bästa kompis har fyllt 8 år!

Älskade täppa ...

JAS-beskärning av äppelträd, dvs beskärningen som görs i juli, augusti och september.

Skördetid!

Höstsilveraxet har slagit ut! Det gillar blomflugorna ...

... och humlorna.

David Austin-rosorna blommar om. Här är sorten Desdemona.

Layd of Shalott

Olivia Rose Austin

Jätteverbenan, en favorit i trädgården. Solhatten "Magnus" i bakgrunden.

Stilla dagar i september

Kräftskivan i lördags blev en fin avslutning på högsommaren och idag går vi in i sensommaren. Det är fortfarande otroligt torrt i markerna och jag fortsätter att veckovattna min koloniträdgård. Dock slösar jag inte bort vatten på gräsmattan och det är förvånande att den kan hålla sig så grön. Jag gissar att det dels beror på att den innehåller mycket vitklöver, dels på att den ligger i halvskugga, dvs slipper få sol på sig precis hela dagen.

September har alltid varit en favoritmånad för mig och jag är fullt nöjd med att hålla mig hemmavid och leva mitt numera stillsamma liv. Att rå över sin egen tid och slippa ekorrhjulet är obeskrivligt skönt. Så även om jag har trivts bra på mina arbetsplatser, har jag har ingen som helst längtan efter att återvända till arbetslivet.

Trädgårdssäsongen närmar sig slutet och hur mycket jag än älskar min koloniträdgård ser jag fram emot att stänga den någon gång i oktober. När det är gjort ska jag skriva klart berättelsen om Bodil.

Eftermiddagsrabatten från två olika håll. Just nu blommar rosenflockeln, violrutan "Splendid", alunroten "Silver Scrolls", höstanemonen "Honorine Jobert", jätteverbenan och vipphortensian "Living Pink and Rose". Dessutom bjuder buskrosen "Jacques Cartier" på en andra blomning, om än en sparsam sådan, och klematis viticella "Blue Angel" har blommat i veckor nu. Nedanför verandan syns blomspirorna på daggfunkian "Halcyon" och spetsmössan "Pink Skyrocket". Jag är väldigt nöjd med hur rogivande denna del av trädgården blivit och jag sitter gärna på verandan när det är dags för mitt afternoon tea.

Takjobb och ny kruka

När snickaren bytte tak på kolonistugan i höstas, gjorde han aldrig klart arbetet. Meningen var att han skulle fixa det sista i våras: flytta upp den ena hängrännan och justera stuprännan, fästa takplåtarna ordentligt samt sätta dit takfotsplåtar. Men snickaren (som var en riktig sopa) försvann från radarn så det blev aldrig av. T har svindel och klarar inte av att klättra omkring på tak och familjens övriga män (och kvinnor) har fullt upp med sina egna hus. Jag är rätt så händig men min skadade axel sätter stopp för den typen av övningar. Jag blev därför riktigt glad när en kolonikompis erbjöd sig att komma och göra klart jobbet. Han var noga och duktig så nu behöver jag inte längre oroa mig för att taket ska lyfta vid nästa storm eller att nedersta delen av läkten ska bli fuktskadad. Hurra för hjälpsamma vänner!

Taket innan kolonikompisen gjorde klart det sista. Man ser där den oskyddade läkten.

Jag hämtade Hedda och Lova på skolan/föris idag och de fick mig som vanligt att skratta högt flera gånger. När Hedda (6 år) låtsades till exempel kolapsa på vägen hem och jag sa att jag skulle bli tvungen att begrava henne om hon inte reste sig upp, påpekade Lova (3 år) att jag inte hade någon spade att gräva med. "Det har du rätt i", sa jag då och frågade henne hur jag skulle lösa det hela. "Du får gräva med händerna", svarade hon då.
Att jag inte tänkte på det ... 😄

Jag har klippt bort den ena av mina luktärtor eftersom den hade gjort sitt. Ersatte den med en stor lerkruka som jag fyllde med solhattar och alunrot. Krukan får stå där tills det blir frost.

Vidare har jag planterat ut växterna jag fick när vi träffade C på Öland: Aklejor, klockjulros från Pyrenéerna och purpurklätt, samtliga uppdrivna av henne själv.

Mammografi och frisörbesök

Svaret på förra veckans mammografi kom nyss: Inga tecken på bröstcancer. Det tackar jag för!

Vi är hemma igen efter fina dagar på Öland och det första jag gjorde var att åka till täppan för att titta till den och vattna. Sedan var jag iväg till frissan. Hon skrattade när hon såg hur mycket mitt hår hade vuxit i sommar. Det var tydligen solblekt också. Inte konstigt med tanke på att jag tillbringat varje solig dag utomhus. Men nu har jag en frisyr igen istället för en risbuske. Vi har väldigt trevligt tillsammans, min frisör och jag, eftersom vi är lika trädgårdstokiga båda två. Tyvärr ska hon sluta för att börja jobba på SAAB istället. Tråkigt för mig men roligt för henne.

Min ena luktärt behöver också en omgång med saxen, eller sekatören snarare. Det har varit för torrt och varmt för den så det är lika bra att jag plockar alla kvarvarande blommor och sedan klipper ner plantan. Jag ska ställa dit en stor lerkruka istället och fylla den med solhattar och alunrot – det tror jag blir fint. Jag har redan handlat allt som behövs och sätter igång att plantera direkt efter frukosten i morgon.

Bilderna nedan tog jag när jag gick hem från stan idag. Så här lite vatten är det sällan i Tinnerbäcken. Men här är träden gröna fortfarande och inte gula eller bruna som på många andra ställen.

Detta ljus ...

Jag har precis kommit tillbaka in efter att Dexter och jag varit ute på vår tidiga morgonrunda. Det var bara vi ute. Blå himmel, gyllengul sol, vindstilla och så detta ljus ...
Men bilderna nedan är från igår eftermiddag och kväll. Efter en heldag i Kalmar hade vi åkt in till Borgholm för att äta middag och invänta solnedgången.

Nästa gång vi kommer hit ska vi bo på den östra sidan av ön så att vi kan se solen stiga upp ur havet, precis som i Cerbère. Så kan vi sedan åka över till den västra sidan för att få uppleva solnedgången. Det är fördelen med smala öar – att man enkelt kan få både och.