Det är redan fredag och plötsligt känner jag mig stressad – jag har inte läst lika mycket som jag hade planerat. Det är ju helt sjukt att känna sig stressad över en sån sak, jag vet, att sätta upp en massa mål för vad man ska uppnå under sin semester. Det var ju precis det jag INTE skulle göra!
Så vad har jag gjort istället? Jo, fnulat runt, som Kajsa Ingemarsson uttrycker det i senaste Vi LÄSER. För min del betyder det att jag filosoferat, suttit och stirrat rakt ut, gått omkring och pysslat, lyssnat på radion, skrivit och läst. Men det senare har alltså inte varit i tillräckligt stor omfattning enligt min egen planering. Det var ju det jag skulle göra mest nu när jag varit ensam istället för att göra mest... ingenting. Fast då sätter Kajsa återigen ord på det jag antagligen ägnat min ensamhet åt och jag bara måste citera hennes svar på vad man ska ha självvald ensamhet till:
"Att få svar. Vi konsumerar hela tiden upplevelser som skapar frågor inombords: -Vart ska jag? -Vad är meningen med det här? -Hur ska det bli? Men när tar vi emot svaren? När förvandlar vi våra erfarenheter till slutsatser – och visdom? För detta måste vi lyssna inåt."
Att jag inte hade förstått det själv – det är precis det jag ägnat dessa dagar åt, jag har lyssnat inåt. Och förmodligen fått mycket mer gjort än vad jag själv inser.
4 kommentarer:
Låter klokt! Det gäller att veta vem man är, det krävs ändå en del fundering för det. Det var väl Kirkegaard som sa att om jag vet vem jag är så behöver jag inte förstärka mitt jag med hjälp av andra, eller något sådant. Tid för eftertanke, det är väl en viktig del av semestern.
Jag hade själv tänkt att blogga om EXAKT det här temat i dag - få se nu om jag gör det, eller om det räcker att jag skriver av mig här!
I går var jag ensam en hel dag, något jag inte är van vid. Bosse var borta från tidig morgon till sen kväll, och jag hade en obrukad dag till mitt förfogande. Kände precis som du, att den liksom... FÖRSLÖSADES. På saker som liksom var... INGENTING. Senare på eftermiddagen kom jag på det - jag hade fått tänka hela dagen. Kommit fram till en massa saker. Tänkt tankar till slut. Hittat ändar av gamla tankar som jag för veckor - månader? - sedan tappat. Helt fantastiskt.
Och alldeles, alldeles nödvändigt!
Ensamhetens lov... det är det som det handlar om.
Lov att slippa måsten och få tid för reflektioner.
Lov att tillåta sig att inte göra någonting... för genom tankarna skapar man..bygger upp och rasar ner...
Ni har väl förstås alla läst "Tio tankar om tid" av Bodil Jönsson? Jag tror att jag har den hemma någonstans men jag har ännu inte läst den!
Skicka en kommentar