fredag 3 juli 2009

Bananer, bananer...

Jag hittar tre felfria bananer i soppåsen.
Frågan måste ställas och jag ställer den:
- Älskling, varför har du slängt bananerna?
- De var fula och ingen kommer att äta upp dem ändå.
- Det är ju bara skalet som är lite missfärgat, inuti är de säkert jättefina!
Eftersom jag har väldigt svårt att slänga mat – vilket alla diverse småbyttor i kylskåpet vittnar om – plockar jag givetvis upp bananerna igen och lägger tillbaka dem i fruktskålen. Här ska inte slösas.
När T lite senare kramar mig hejdå passar han på att skälmskt viska i mitt öra:
- Glöm nu inte att äta bananer idag min älskade.

2 kommentarer:

Pia sa...

Hej Annika... och tack för kommentar i min blogg!

Slängda cyklar i ån är ett åretruntfenomen... om man vill kalla det för konst-igt bestämmer man nog som betraktare.. ;)

Borde naturligtvis har skrivit Chevrolet Camaro... så hade det varit lättare. :)

Och Du... det där med bananer i soppåsen är lite märkligt.. för jag hittar också sådana där ibland. Då är det sonen som anser att de är oätbara.. Månne det vara manligt?

Ha en härlig helg i Norrtäljetrakten! :)

Kram

Annika sa...

Det kan inte vara slumpen - det är någonting med män och bananer... :D