måndag 14 september 2009
Hollywoodfruar vs. Manchestergubbar
Snacka om kontraster; hemkommen från Ken Loachs fina "Looking for Eric" som utspelar sig i brittiska arbetarkvarter med tillhörande elände men där även värme, kärlek och vänskap frodas, hamnar vi i tv-soffan framför TV3:s freak show, dokusåpan "Svenska Hollywoodfruar". Lyxigt, glamouröst men kallt, så kallt. Tre blonderade, magra, skönhetsopererade, svenska kvinnor som gjort kärlekskarriär i Hollywood visar upp sig och sina liv. Den ena är föraktfull, den andra korkad och den tredje är nyskild och letar efter en ny man bland L.A.s miljonärer. Egentligen är det hela rätt så förskräckligt och jag tror nästan att reklamtiden är längre än själva produktionen. Ändå sitter jag kvar och tittar, förundrad och fascinerad. Dessa tre kvinnor har mycket målmedvetet kämpat för att uppnå sin dröm. Varför verkar de då inte lyckliga? Och vad skulle de tycka om en film som "Looking for Eric"?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Har sett trailer för programmet och läst intervjuer, kände som du att de såg så magert olyckliga ut. Slitna på något paradoxalt sätt.Man kan fascineras av märkliga program som jag av Top Model. Looking for Eric ska jag se!
En minut stod jag ut, sedan bytte jag kanal. Så själlöst.
Själslöst var ordet! Och sorgligt. Vi borde kanske känna avundsjuka men det enda i varje fall jag känner är tacksamhet över mitt liv.
Alla har vi våra böjelser Eva och Top Model skildrar också en fiktiv värld, ett akvarium med vackra fiskar som simmar runt, runt...
Min böjelse är Idol :)
Även vi missar ogärna Idol!
Skicka en kommentar