fredag 18 juni 2010

Att drömma är inte det sämsta

"Varför flyttar ni egentligen?" frågar mig någon. Jag tänker efter en stund och minns att hela grundtanken med flytten var att vi skulle investera vinsten och de lägre boendekostnaderna på att köpa någonting i Frankrike. Men så tröttnade vi redan efter en budgivningsomgång och köpte en ny lägenhet till fast pris istället. Enklare, snyggare men dyrare. Sedan innebär försäljningen att såväl gamla uppskjutna reavinster som ny, ska beskattas. Av vinsten blir det alltså bara en tumme kvar. Men framför allt insåg vi att vi faktiskt är två heltidsarbetande männisor med en begränsad mängd fritid och att vi gärna vill göra annat än att oroa oss för och sköta om hus och lägenheter. Så - varför flyttar vi egentligen? Jo, därför att vi vill skaffa oss ett gemensamt boeende som vi valt båda två, därför att vi vill ha mindre att städa, därför att vi vill ha lägre boendekostnader, därför att det helt enkelt är dags att gå vidare till nästa fas. Ett eget ställe i Frankrike får vänta en stund. I drömmarna är alla hus vackra, billiga och underhållsfria så att drömma är inte det sämsta. Det är faktiskt halva nöjet!

6 kommentarer:

Granne med potatisodlaren sa...

Du har helt rätt. Jag lever efter ett råd som min byagranne gav mig. Gläd dig i förskott, gläd dig när det sker och minns med glädje det som hänt. Då finns det stor plats för drömmar. Lycka med den nya fina lägenheten.

www.evaswedenmark.blogspot.se sa...

Bra råd, Eva Granne! Jag tänker som du, Annika, men räds alla uppskjutna skatter. Nu ligger flyttplanerna nere ett tag.
Men jag ser dig i ett hus i Frankrike en dag. Visst blir det så!

Annika Estassy sa...

Vilket bra råd du fick Eva! Och visst blir det så Eva - en vacker dag så sitter vi där i skuggan och bara njuter...

Johan sa...

Det där med ett gemensamt valt boende som man trivs i är mycket viktigt :)

Synd att det inte räcker till en stuga i France dock.

Annika Estassy sa...

Den som väntar på något gott Johan...

Annika Estassy sa...

Den som väntar på något gott Johan...