Jag läste en intressant kolumn av Elise Claeson i SvD idag, om hur olika Sverige och England ser på humaniora:
Nyttotänkandet har gjort att akademisk utbildning ses som yrkesutbildning, inte som bildning. Förvånade svenska vd:ar som gått på Handels och KTH möter ofta brittiska kolleger som studerat historia, filosofi och klassiska språk.
Precis detta har även jag reagerat på, hur lite värde som den svenska arbetsmarknaden sätter på just bildning. Jag hoppas att Elise har rätt och att den nedlåtande synen som råder beträffande humanistiska ämnen är på väg att förändras:
Men liberal arts-traditionen kan också ses som grunden till en modern humanism som passar vår tids tjänstesamhälle bättre än industrisamhällets yrkesutbildade teknokrater. En modern vd ska höja sig över the bottom line och se och förstå människan, kanske genom att studera historia och språk.
Elise avslutar med att Bildade humanister kan vara lönsamma. Jag skulle vilja gå längre; har vi råd att vara utan bildning?
3 kommentarer:
Bildning är grunden till allt tror jag. Det är grunden för hur vi människor möter varandra, för vårt sätt att se tiden och dess sammanhang, för samtal och för att dela erfarenheter. För att finnas helt enkelt.
Du har väldigt rätt Carina!
Viktiga tankar Annika! Diskuterade just "nyttotänkandet" igår, om att det gått över styr. Jag som bland annat har läst två terminer socialantropologi på universitetet vet att det ofta betraktas som något slags "flumämne" - om man ens vet vad det är. När det i själva verket ger en god kunskap om humanitet, om hur vi människor fungerar tillsammans och i samhället. Och varför. Att se och förstå människan helt enkelt.
Skicka en kommentar