torsdag 17 september 2015

Balett i blodet



Som liten älskade jag att dansa. Det gör jag i och för sig fortfarande men dansar numera alltför sällan, tyvärr. Foxtrott, bugg, hambo, disco, salsa, afrikanskt ... jag dansar allt. Ibland hellre än bra men det struntar jag i.
Som liten var det klassisk balett som gällde. Jag tränade regelbundet i flera år och drömmen var att bli en av de små råttorna (les petits rats) på Paris Operan. Så blev det aldrig. En läkarundersökning visade att varken min rygg eller mina fötter skulle orkat med att dansa på proffsnivå. Jag var ledsen ett tag men det gick över. Min kärlek till klassisk balett däremot gjorde det aldrig. Jag tror faktiskt att den är genetisk.

Ovan ser ni en del av Degas-målningen, "Le foyer de la danse à l'Opéra de la rue Le Peletier". Tavlan hänger på Musée d'Orsay i Paris. Den stående herren på bilden är min farmors farfar, Louis Alexandre Mérante. Han kom från en balettsläkt och var balettchef på just Paris Operan, dessutom gift med Zina, rysk ballerina.
Jag har kvar en servettring med hennes namn på.
Någon prima ballerina blev jag aldrig men jag kommer inte att tacka nej om Let's Dance hör av sig ...
Zina Mérante, farmors farmor och prima ballerina.
Louis Mérante, Paris 1866.

4 kommentarer:

Åsa Hellberg sa...

Vad häftigt!

Ebba Range sa...

Vad härligt - dansade också klassisk balett mellan 9 - 15, hellre än bra. En gång hamnade jag på första sidan i Stockholms Tidningen ... men det berodde inte på att jag var duktig förstås. Älskar också all sorts dans ... Kör på Annika, hoppas TV4 hör av sig :)

Pia sa...

Å så vacker bild, den skulle jag gärna vilja ha i min ägo. Dansat har jag gjort sen -86 men bara jazzdans och showdans. Det är härligt!

Pia sa...

Glöm inte bort att njuta av hösten!