Svårt att hindra utvecklingen

Kustremsan mellan Banyuls och Cerbère (6,5 km) där vi bor är klassad som naturreservat, réserve naturelle, och omfattar såväl land som hav. Området lockar inga jetsetare utan snarare älskare av frisk luft, kristallklart vatten med levande bottnar samt vacker och orörd natur. Hit kommer man för att njuta av omgivningarna, god mat och goda viner, och för att vandra, bada och stressa av.

Byborna säger att det vore en mardröm om området förvandlades till franska rivieran. Det tycker jag också. Samtidigt är turismen en viktig inkomstkälla i en trakt med låg medelinkomst och dåligt med arbetstillfällen.

"Man ska komma hit av rätt anledning", som en butiksägare sa till mig. 

Att kustvägen är kurvig tyckte han var bra eftersom det hade en avskräckande effekt. Samma sak med la Tramontane, vinden som sägs göra folk galna (men som man faktiskt vänjer sig vid, precis som vid de kurviga vägarna). "Mardrömmen", sa han, "vore om lågprisflygen hittade till flygplatsen i Perpignan. Det ska krävas lite tid att ta sig hit, det håller undan horderna."
Tiden har stått stilla länge i vår lilla del av världen men när jag ser alla byggprojekt som planeras undrar jag om den inte börjat röra på sig.