Det är väl ändå märkligt att så fort någon dristar sig till att ha en positiv syn på invandringen blir motreaktionen alltid densamma. Det är precis som om autopiloten kopplas på. Hur kommer det sig att samtliga kritiker tycks förknippa invandringen med olika flyktinggrupper, utplåning av den svenska befolkningen och andra diffusa skräckscenarion? Var finns beläggen för en sådan framtidsvision? Kan den vara resultatet av att västvärlden inte längre är allenarådande, att andra länder och ekonomier nafsar oss i hasorna? Okunskapen verkar stor och skräcken obefogad. Samtidigt är jag förvånad över den stora tystnaden som råder från officiellt håll. Den som tiger samtycker brukar det heta… Det var därför glädjande att Existens hade just Islam och fobin som tema för kvällens program. Jag hoppas att fler vågar följa efter, jag tror på att lyfta upp frågorna i dagsljuset.
Och nej, jag tror inte att muslimer är på väg att kolonisera Sverige. Jag ser dem inte som en grupp som hotar svensk värdegrund. Jag tror istället på uppgifterna om att en försvinnande liten del av de 60.000 praktiserande muslimer som finns i Sverige är fundamentalister eller extrema. Existens menar att de europeiska muslimernas utanförskap alltmer liknar 1930-talets judeförföljelser. Rätt eller fel? Facit finns i framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar