onsdag 28 januari 2015

Skriv berörande


En hög med spontanmanus
Är man som jag fritidsförfattare, arbetar läsfrämjande inom sitt ordinarie jobb samt sitter med i En Bok för Allas styrelse (och dessutom är allmän nyfiken och intresserad av bokbranschen), har man möjlighet att ställa frågor. Till exempel om hur stor högen av inskickade spontanmanus är hos ett visst förlag. Eller vad förlaget tycker om de manus som kommer in.
Allt fler människor skriver (vilket vi bl a ser på att antalet deltagare på Vuxenskolans skrivarkurser ökar) och drömmer om att ge ut en bok, detta i en tid då allt fler väljer att ägna sin fritid åt annat än att läsa böcker. Det säger sig självt att ekvationen inte går ihop och det berömda nålsögat in till etablerade förlag blir allt trängre. Många skribenter väljer därför att antingen ge ut sin bok själva eller via ett s k hybridförlag, d v s ett förlag som till skillnad från de etablerade låter författaren ta hela eller delar av den ekonomiska risken. Somliga trivs med att kunna styra över hela processen, andra (och jag tillhör dem) gör det inte.
Men vad letar då de etablerade förlagen efter? Ännu ett deckarunder? Hundraåringar på rymmen? Kärlek? Existentiella frågeställningar? Rymdäventyr och alternativa världar?
Jag ställde frågan till en förläggare som svarade: ”Jag vill känna något när jag läser ett manus. Berättelser som inte berör eller roar mig refuseras direkt, oavsett hur välskrivna de är. Många författare in spe kan konsten att skriva men misslyckas med konsten att berätta. Det blir för tråkigt.”
Förläggaren sa inte ett ord om vilken genre hen var ute efter …

Inga kommentarer: