Spännande men också knepiga existensiella frågor som blev än mer aktuella när jag för snart ett år sedan genomgick en cancerutredning (som tack och lov slutade lyckligt även om jag fortsätter att vara under observation).
Direkt efter gymnasiet flyttade jag till Uppsala för att plugga på Kulturvetarlinjen. Tre år och en fil kand senare började jag jobba. Min första anställning var ett vikariat som informationsassistent på Högskolan i Gävle/Sandviken (som det hette då). Sedan dess, i 33 år, har jag varje månad haft en lön som tickat in, förutom ett par år med föräldrapenning. Arbetsgivarna har kommit och gått men lönen bestått.
33 år. Det är lång tid det och man skulle kunna tro att jag är lastgammal. Men jag är bara 55 år, fortfarande full av energi och idéer och dessutom med en rejäl säck erfarenhet som bonus. Jag skulle alltså utan problem kunna fortsätta som anställd i ytterligare tio-tolv år och ägna mig åt skrivandet på min fritid. Precis som nu. Slitsamt men fullt möjligt. Fast ... Är det ett framtidsscenario som gör att hjärtat tar ett litet glädjeskutt?
Nej.
Det är ett framtidsscenario som släcker lågan inombords ... Att hoppa av ekorrhjulet och blir författare på heltid däremot – där har vi ett scenario som får det att bubbla! Galna drömmar förstås men vad sjutton, man måste vara lite galen ibland. Och om inte nu, så när?
Beskedet jag gav min styrelse i oktober redan är nu officiellt – jag har sagt upp mig och går från att vara anställd till att bli egen företagare!
Det får förstås konsekvenser – när intäkterna minskar måste även kostnaderna göra det. Men vi (för T är givetvis med på noterna, han är mitt stora stöd i detta) är inte oroliga, vi är väldigt duktiga på att anpassa oss till nya förutsättningar.
Det är skönare lyss till en sträng, som brast, än att aldrig spänna en båge, skrev gamle von Heidenstam. Den 1 april, på självaste påskdagen, spänner jag bågen. En helt perfekt dag att börja ett nytt liv om ni frågar mig. Och skulle strängen brista får jag väl byta ut den mot en ny.
9 kommentarer:
Åh, så härligt att höra att du vågar kasta dig rakt ut i en förändring! :) Jag går i samma tankar, om än ngt mer begränsade eftersom vi ju är mitt i bilda-familj tider och måste ha en säker inkomstkälla att luta oss mot. Så jag hoppas på halvtid efter nästa föräldraledighet och att sedan på årsbasis utvärdera om det funkar eller om jag behöver justera min arbetstid upp eller ner. Känns otroligt lyxigt även det! (y) :D
Heja och grattis kan sägas mer än en gång. Hurra!
Grattis till ditt kloka beslut! För ibland är det klokt att vara lite galen! Och så sant som det är sagt: Om inte nu, så när?
Grattis till ett klokt beslut. Klart du ska skriva på heltid för du gör ju det så bra!
Charlotte - det låter som en bra plan! Jag har ju inga barn att ta hänsyn till längre vilket gör det lättare att våga.
Åsa - hurra!
Boel - tack för stöd och pepp!
Eva - härligt att du tycker så, tack!
Hurra! Grattis! Plus alla superlativer som finns.
Stort Lycka Till!
Heja Annika! :) Då får vi med andra ord fortsätta att ta del av dina underbara verk i framtiden :)
Tack, Ebba!
Kristina – jag hoppas att inspirationen ska flöda. :)
Skicka en kommentar