Umgås och bakar bröd

Far och bror har åkt tillbaka till Montpellier. Det var roligt att ha dem här några dagar men jösses vad trött jag kände mig efteråt!

Vaknade alldeles för tidigt i morse – klockan 4:30 redan. Passade på att dels ta ut Dexter på en kort kissrunda och sedan grädda surdegsbrödet som stått på köksbänken och jäst över natten. Sedan, strax innan soluppgången, gick jag och lade mig igen och somnade om. Åt nybakat bröd till frukost, duschade och åkte därefter iväg till grannbyn Banyuls för att ta en fika med E och D med familj som har en andelslägenhet där. Mycket trevligt! 

Vi fortsätter med att vara sociala och har bjudit över V och G på buffémiddag nästa vecka. Vi kommer även att åka till Montpellier för att luncha med papa samt min äldsta halvbror och hans sambo som är där på semester. Men snart är det slut med att vara social för i höst ska jag bara umgås med manuset. Det ser jag fram emot!

Hembakat surdegsbröd. Finns det något godare? Detta formbröd är gjort på lantvete och grahamsmjöl.

Igår förmiddag var det så dimmigt (och fuktigt) att man knappt såg handen framför sig. I dag var ordningen återställd.

Luciaresa

Isabelle hängde runt min hals när vi skulle lämna Linköping för två veckor sedan och ville inte att jag skulle åka. Jag lovade henne då att hälsa på igen innan Tomten kom. Löften är till för att hållas, särskilt när det gäller en fyraåring, och resan är nu bokad. Jag landar i Linköping på Lucia och åker hem igen den 18:e december. T och Dexter stannar hemma och håller ställningarna. Åh så roligt det ska bli att få träffa di små igen! De växer ju så fort ... Vincent kommer att vara drygt ett år så dags och lilla Lova sex månader. Deadline för lämning av det omarbetade manuset till förlaget är den 4 december vilket ger mig gott om tid att köpa julklappar inför resan.

Jag skriver inga inlägg eftersom ...

 ... jag ägnar mig åt annat som inte är särskilt spännande att skriva om. Som att läsa, vilket är både ett nöje och en nödvändighet. Jag vill ju utvecklas som författare och det kan jag inte göra om jag inte läser berättelser som andra skrivit. Bra berättelser. De dåliga och illa skrivna klarar jag mig utan.

Jag njuter av sommaren också vilket innebär att bada och simma. Träffa vänner. Delta i byns olika aktiviteter. Bror och far planerar att hälsa på ett par dagar och sedan är det jag som ska iväg till pappa. T och Dexter följer inte med den här gången utan jag lämnar killarna hemma och tar tåget. Det ska bli trevligt att inte behöva känna ansvar för någon annan än mig själv för ovanlighetens skull. När min syster var här sa hon att jag är en person som är mån om att andra ska ha det bra. Jag är inte säker på att det stämmer men det var ändå en intressant iaktagelse.

Det sägs att denna vecka ska bli sommarens varmaste på många ställen i landet. Fast på vår kustremsa är det som vanligt flera grader svalare och termometerna håller sig under trettio grader. 

Videon är från gårdagens ljuvliga soluppgång och utsikten den från balkongen utanför sovrummen. Vilken ynnest att mötas av denna syn när man drar upp jalusierna!

Så himla blått

Vi tog en promenad till fyren idag, Dexter och jag. T passade på att städa garaget och badrummet under tiden. La Tramontane, denna för trakten välbekanta nordanvind, blåser fortfarande. Det jobbiga med det är att det inte går att fälla ut parasollerna eller sätta upp taken över paviljongen och pergolan. Det som är bra med La Tramontane är att hon är sval och torr. Aldrig är himlen lika blå som när hon blåser. Bilden nedan är från promenaden idag. Bergen är fortfarande svarta efter branden i våras. Jag undrar hur länge det kommer att ta innan grönskan är tillbaka?

Just nu läser jag Valérie Perrins senaste roman: Trois, en tjock pocket på 762 sidor. Jag tyckte mycket om hennes förra bok – Färskt vatten till blommorna – så jag har höga förväntningar. Perrin har valt ett annat anslag den här gången och också tonen är en annan. Mer spänning än feelgood. Intressant!

Hurra – vi har blivit med fiber!

Vi har äntligen fått in fiber i huset. Att ladda ner tunga filer går på ett litet kick numera, vi surfar snabbare och bilden hackar inte längre när man har videosamtal. Härligt!

Mindre härligt är att det brunnit igen. Den här gången startade branden på andra sidan gränsen, ovanför Portbou, och hindrades av vinden från att komma över till vår sida. Topografin och just den hårda vinden gjorde det tufft för brandmännen men elden tycks vara under kontroll nu. 750 hektar har brunnit upp och enligt den spanska polisen berodde elden på den mänskliga faktorn. Som vanligt. 

Hemma igen och sommaren fortsätter ...

Hemma igen efter vår Sverigeresa! Det har varit intensiva och roliga dagar och vi hann med att ha födelsedagskalas för Isabelle, gå på bröllopsfest, besöka Sankt Annas skärgård, Söderköping och Bergs slussar, hälsa på vännerna A och A och givetvis umgås intensivt med familjen. Underbart!

Även om jag saknar barnen och barnbarnen är det härligt att vara tillbaka i vårt lilla hus på kullen. Första kvällen stöp vi i säng men igår, efter middagen, satt jag länge ute på terrassen och njöt av den ljumma luften och en måne som var nästan full. Grannen tycker att 28 grader är i kyligaste laget för att vara sommar men själv är jag tacksam över att slippa värmeböljorna som plågat Grekland och Italien.

Vi valde en delvis annan rutt än den vanliga också på hemvägen. Riksvägar (istället för E4:an) från Linköping till Karlshamn där O och M, som har hus i Cerbère, bjöd på långlunch. Därefter vidare till Ringsted i Danmark där vi sov över.
Vi fortsatte till Tyskland via Freiburg, tog färjan över Elbe istället för tunneln i Hamburg och körde vidare till Nederländerna där vi pausade för natten.
Den följande etappen blev kort då vi stannade till norr om Paris. Vi hade nämligen ingen lust att ta oss förbi staden en lördageftermiddag mitt i semestertider utan valde istället att göra det tidigt nästkommande morgon. Ett bra beslut visade det sig för även om det var mycket trafik slapp vi köerna.
Vi vek av till A75:an, motorvägen som slingrar sig genom fantastiskt vackra Massif Central och där två bergsmassiv förbinds av den imponerande Millauviadukten. Tolv timmar senare var vi framme i Cerbère efter en problemfri resa då vi passade på att lyssna på flera stycken Sommar i P1.
Ett par rejäla åskoväder som gett stora regnmängder hade fyllt på poolen, och tack vare grannens omsorg lever alla mina växter. Köksterrassen behövde sopas och skuras ren från sand och byggdamm som blåst in från grannens tomt men i övrigt stod huset som vi hade lämnat det.

Julimånaden försvann i en grisblink i år men sommaren är långt ifrån slut. Det är tvärtom nu som många fransmän påbörjar sin semester och nästa helg är det dags för den årliga byfesten. Bortsett från en tripp till Montpellier om tre veckor, är min kalender tom. Det får den gärna förbli ett tag. Jag har en bokhög och ett manus som väntar ...

La famille au complet på promenad vid Bergs slussar (Götakanal) utanför Linköping.

Isabelle önskade sig en regnbågstårta och en regnbågstårta blev det.

Söderköping – en ny bekantskap.

Färjan över Elbe.

Dexter på kvällspromenad i Nederländerna.

Millauviadukten