Ny lägenhet igen

Det blir en utmaning att få plats med alla våra möbler i den nya lägenheten, avlastningsborden lär tyvärr ryka, men jag tror att vi kommer att stormtrivas ändå. Högt hörnläge i syd/väst och ljust. Flyttar in gör vi dock inte förrän den 31 juli, efter att vi kommit hem från Cerbère.

Eftersom vi åker till Frankrike strax, fick vi nycklarna en dag tidigare än alla andra mot att vi lovade att inte flytta in. Lägenheten är nämligen inte helt klar ännu, en garderob saknas till exempel. Inga lyxiga tillval men väl golvvärme i alla rummen.

Inte så dumt med balkong trots allt.

 Ett badrum med fönster ingår – härligt!

Michael Nyqvist

I tisdags dog skådespelaren Michael Nyqvist i sviterna av lungcancer. Cancer. Denna hemska oberäkneliga sjukdom.
Jag kände inte Michael Nyqvist men stötte på honom några gånger i officiella sammanhang och i Norrtälje. Han älskade också Roslagen.
Jag kommer alltid att minnas honom som Benny i Grabben i graven bredvid, en film som jag såg första gången som ofärdig arbetskopia (jag var programchef på Sandrew Metronome på den tiden) och som jag genast bokade på våra biografer.
Michael Nyqvist blev bara 56 år.

Semester!

Jag har knådat mig igenom varenda surdeg som legat på skrivbordet och i mejlboxen. Jag har haft ett par avslutande möten, planerat hösten, tömt pappersåtervinningen, lämnat ifrån mig sånt som ska arkiveras, konterat och attesterat fakturor, betalat ut löner och arvoden, programmerat in ett svarsmejl, tackat för denna termin till höger och vänster och ropat glad sommar åt alla väderstreck som finns. Därutöver har jag mejlväxlat med min förläggare.
I morgon får vi nycklarna till vår nya lägenhet.
I morgon börjar min semester.
Jag upprepar: I morgon börjar min semester.
Jippi!

Inspiration

Jag fick frågan om huset vi bygger i Cerbère är typisk för trakten och svaret är ett nja. Byhusen på den franska sidan av Katalonien är ofta färgglada med röda, gula eller rosa fasader och luckor i blå, rosa, gröna eller lila nyanser. Jättefint! På andra sidan gränsen, i omåttligt populära Cadaqués, är husen vita. Lika fint det. I Cerbère hittar man båda varianterna men vitt passade omgivningarna bättre. 

Cadaqués

Längtar

Men som jag längtar efter att få åka till Frankrike! Jag tror att jag har allt under kontroll – jobbet, flytten, pappas födelsedag, resan och bygget. Nästa måndag har vi möte med madame Bellavista för att gå igenom det som är kvar av första etappen av vårt franska husprojekt. Den andra – då Storhuset ska färdigställas invändigt – blir en senare fråga.

På torsdag får vi nycklarna till vår nya lägenhet i Norrtälje och även det längtar jag efter. Jättepusslet som jag ägnat våren åt att lägga är snart komplett.

Och så längtar jag efter mitt manus. Jag tycker så mycket om min berättelse, tror så helhjärtat på den. Visst är jag trött men samtidigt fylld av energi och tillförsikt. Det är helt enkelt gott att leva just nu.

Sommarläsning

Jag har en hög med böcker som klarat sig undan flyttlådorna, min sommarläsning är det tänkt. Helst skulle jag vilja ta med mig hela högen till Frankrike så att jag har lite att välja mellan beroende på lust och humör men det går inte. Dels blir det för tungt, dels har jag ett manus att redigera och familj och släkt att träffa. Dessutom vill jag simma och promenera också. Så många böcker, så lite tid ...

John Irving som hemmaläsning och så några pocketböcker till stranden – kan det vara en lämplig strategi?

Snart tar bygget i Frankrike en paus

På självaste midsommarafton – som i Frankrike är nästan som vilken fredag som helst – mejlade Madame Bellavista över nya bilder på bygget. Hjärtat slog en liten glädjevolt när jag såg dem. Huset (jag använder singularis för även om det är två hus vi bygger hör de ihop och binds samman via pation samt färg- och materialvalen) kommer att bli precis så stilrent som vi ville ha det. Räcken och ledstänger i mörkgrå metall och stuprör och hängrännor i aluminium kommer att förstärka det enkla intrycket. Traditionellt men modernt.
Snart tar bygget semester för att fortsätta i september. Budgeten håller fortfarande ... Det kostar så klart en slant att bygga hus men bygget, inklusive tomten, landar ändå på ett lägre kvadratmeterpris än för en nybyggd lägenhet i Norrtälje. Otroligt egentligen. Ett hus i södra Frankrike med utsikt över Medelhavet och gångavstånd till stranden och små badvikar. Varje dag tackar vi vår lyckliga stjärna att vi, för snart fem år sedan, råkade hitta denna okända lilla pärla till by.

Utsikt från Lillhusets ytterdörr ner mot Storhuset, poolterrassen och köksterrassen. Till höger syns den överbyggda gången som leder ner till gatan.

Muren mot poolen ser grå ut på bilden men har i verkligheten samma vita puts som fasaderna.

Trappan upp till Lillhuset ska fogas och få en ledstång.
Utrymmet under poolterrassen väntar på en dörr.

Köksterrassen. På andra sidan muren ska grannen anlägga en trädgård och jag har önskat mig en röd bougainvillea som ska hänga ner över muren. 

Utsikt från Lillhusets terrass. Poolen ska vara klar om ett par veckor. 

Framsidan på storhuset är färdigmurad. Vardagsrummet har utgång till havsterrassen medan de två sovrummen på ovanvåningen har en egen liten terrass med havsutsikt.

Trappan från Storhuset ner till gatan. Även här ska det bli vit puts och ljusa  stenplattor samt en grind .

Delar av utsikten från havsterrassen utanför Storhuset. Hela terrassmuren är byggd för att fungera som odlingskärl. Där vill jag ha röda hängpelargoner. På de här breddgraderna är pelargoner perenna.

Midsommar 2017

För första gången någonsin firar vi midsommar ensamma, T och jag. Barnen har åkt ner till vänner i Skåne och eftersom T och jag måste ägna delar av helgen åt att packa och fixa inför flytten och Frankrikeresan hinner vi inte vara sociala. Men det blev en fin midsommarafton, solig och med sydliga vindar. Idag regnar det vilket passar oss fint – det gör det mindre ångestfyllt att stå bland flyttkartongerna.

Snickaren höll vad han lovade – det nya räcket (det gamla var femton år gammalt och hade gjort sitt) blev klart till midsommar. 

Sverige är fantastiskt.

Sommaren är min årstid, aldrig mår jag så bra som när det är varmt och soligt och rosorna blommar.

Sommarsolstånd

Sommarsolståndet är ingen dag utan en tidpunkt, den då jordens norra halvklot lutar som mest mot solen. Det gjorde den kl. 06:24 i morse. Årets kortaste natt har därmed varit och gått över till årets längsta dag.
Det finns de som tycker att det är jobbigt att vi nu långsamt växlar över till mörkare tider. Mig gör det ingenting om inte nätterna är ljusa när jag sover (eller försöker sova) bakom neddragna mörkläggningspersienner. Finge jag bestämma skulle det vara ljust mellan klockan 5 och 21, året runt, och temperaturen sommartid alltid ligga mellan 20 och 30 grader.
Idag jobbar jag hemifrån och passade på att ta en morgonpromenad. Visst var det ljust men också blåsigt och kallt. Jag borde ha haft fingervantarna på mig.

Flyttsommar

Manusgenomgången med förlaget förra veckan gick utmärkt kan jag meddela. Redigeringen jag ägnat våren åt blev godkänd och det återstår inte särskilt mycket att göra innan det är dags för redaktören att sätta tänderna i texten. Men det innebär inte att jag kommer att vara sysslolös i sommar. Vi talade nämligen om att flytta på ett par scener och jag vet sedan tidigare att scenflytt får konsekvenser. Jag skriver kronologiskt och måste därför dubbelkolla att logiken i berättelsen inte ruckas. Samtidigt kan scenflytt innebära att jag plötsligt vill skriva till något, att en idé väcks. Allt är fortfarande möjligt ...

Efter en intensiv arbetsvår (vilken tur att vi sköt fram releasen till nästa år!) kommer snart belöningen: fyra veckor tillsammans med familjen, mitt manus och ett gäng böcker. Mestadel i vårt lilla franska hus. Den femte veckan ska ägnas åt en annan sorts flytt – den från lägenheten där vi bott det senaste 1,5 året. T hävdar att anledningen till att vi flyttar så ofta är att jag älskar att inreda och fixa, att det väcker min kreativa ådra. Det kan ligga något i det.

En lång men bra dag

Klev upp klockan fem, kom till jobbet vid åtta. Olika möten hela dagen, hann bara ta en havrejuice till lunch. Därefter terminens sista styrelsesammanträde då min controller och jag presenterade en treårig ekonomisk plan och en organisationsförändring. En bra presentation, resultatet av ett halvt års arbete, och ett bra sammanträde som avslutades strax efter klockan åtta på kvällen. Controllern och jag diskade och städade upp (styrelsen bjöds på smörrebröd, jordgubbar, glass och en pocketbok) och vi lämnade kontoret vid halv nio. Buss till Norrtälje, hemma tio.
Nu har jag druckit te och sitter i mörkret i vardagsrummet bland flyttkartongerna, lyssnar på regnet utanför och väntar att de tre Valerina jag just tagit ska verka.
I morgon har jag sovmorgon och endast två möten inbokade.
Om elva dagar börjar min semester.

Jobb in i det sista

Två veckor kvar tills vi åker till Frankrike och det kommer att vara fullt upp ända in i det sista. Helgen ägnade jag åt Vuxenskolans förbundsstämma i Linköping. Bra val av stad – mina barn bor där och jag passade på att umgås med dem en stund.
Medan jag var borta började T att packa inför flytten den 31 juli så nu bor vi bland flyttkartonger. Igen.
Mer än så orkar jag inte skriva just nu.

Ute på lokal med son, dotter och svärson.

Samtal med Victor Estby

I en källare på Bergsunds strand vid Hornstull satt jag igår och samtalade med Victor Estby, författare, journalist, lektör, redaktör, dagversmakare och ansvarig för Bokdagar i Dalsland. Det blev ett samtal om skrivandet, om läsandet och om författardrömmar. Det hela spelades in till juliavsnittet av podden Läsglädje. Jag älskar verkligen dessa samtal! Att få ställa frågor, att få lyssna till mina gästers berättelse. Det var ju det jag tyckte bäst om när jag var journalist – mötet och samtalet.
Några medelstora förlag har börjat visa intresse för Studieförbundet Vuxenskolans författarsamtal. Stort tack – vi tar det som ett erkännande och hoppas att vår budget tillåter oss att fortsätta med samtalen även nästa år.

Gröna fingrar sökes – Manus 4 har fått en titel!

Gröna fingrar sökes.
Så kommer min nästa roman, den som släpps våren 2018, att heta. Jag känner mig mycket nöjd med att förlaget valde ut min personliga favorit bland titelförslagen. Som jag längtar till releasen!

Min helg

Ännu en arbetsvecka är över

Frida, Camilla, Anna, Eva, Eva, jag och Rebecka.

Träff med vårt författargäng i onsdags (alla utom Kristin E var där) och Norstedts sommarfest igår (grillfest på gården, körsång och supertrevligt).

Diskussioner med förlaget om vad Manus 4 ska heta (jag lyckades kläcka fram ett antal förslag som alla föll i god jord), om släppdatum (det blir en vårrelease) och om marknadsföring (jag har tusen idéer).

Så har min författarvecka sett ut.

Min jobbvecka har varit fylld av möten om ekonomi och organisationsförändringar.

Nu är det fredagskväll och T och jag sammanstrålade på Ica Flygfyren i Norrtälje för att handla middagsmat innan vi promenerade hemåt, med siktet inställt på en lugn kväll med musik, läsning och Netflix.

Nationaldag

Det vill sig inte riktigt med den svenska nationaldagen, kanske därför att det är svårt att slå  midsommarafton som den svenskaste av högtider. Då dansas och skuttas det minsann. Stackars ouppskattade 6 juni ... Något firande blev det inte för vår del men väl en heldag utomhus. Jag älskar verkligen att vara ute i det fria. Och så älskar jag värme. Ljusa sommarnätter är också härliga men hellre mörka, ljumma kvällar för min del än ljusa och kyliga.

Allt är senare än vanligt i år så förmodligen slår pionerna ut när vi är i Frankrike.

Dags att åka hem. Klockan är halvåtta på kvällen men solen strålar fortfarande.

Linneas lada

En gång i tiden fanns det åtminstone två fina plantskolor i Norrtälje. Sedan flyttade Blomsterlandet in och plantskolorna lade ner verksamheten. En jättetråkig utveckling för en trädgårdsnörd som jag. Som tur är finns Linneas lada, ett härligt ställe på Vätö som säljer lite allt möjligt, bland annat växter, och har öppet när vi andra är lediga. Dagens besök resulterade i en damascenerros (Svea), vit höstanemon, brittsommaraster (Axel Tallner), vit axveronika (Snow Pearl), praktröllika (Conoration Gold), röd solhatt (Magnus), kungsnäva, alunrot (Obsidian) och kantnepeta (Blue Wonder).
Så fort jag druckit upp mitt te ska jag ge mig ut och plantera. Egentligen orkar jag inte, jobbade på tomten halva dagen i går och har träningsvärk överallt, men det ska regna i natt och är det något som nyplanterade växter gillar så är det regn. Alltså är det bara att dra på sig gummistövlarna och pallra sig ut.

Sömn

Hurra, jag sov nästan 8 timmar i natt! I ett enda svep dessutom. Kanske för att kroppen till slut inte orkade kämpa emot sömnen. Eller kanske därför att mycket av det som upptagit mina tankar den senaste tiden fallit på plats. Det gäller så väl jobbet som privat. Endast ett par rejäla trösklar återstår innan jag tagit mig ut på andra sidan och kan försvinna in i semester- och redigeringsdimman.

Juni

Fredag igen och redan juni. Åhå ja ja, vad tiden går. Eller snarare vad tiden springer. Vi har tagit tidig semester i år, T och jag, eftersom min pappa ska ha ett stort 80-års kalas i Aurillac den 1 juli. Inte för att det är där han hör hemma (han bor i Montpellier) utan för att en stor del av släkten håller till i Auvergne där staden ligger. Vi blir många på kalaset som varar i dagarna två, ett femtiotal släktingar som det verkar. Det ska bli galet kul att få träffa mina kusiner – det är nog drygt 30 år sedan sist.

Just nu längtar jag efter sommarvärme. I morse klädde jag på mig strumpbyxor och höstkappa för att inte frysa ben och rumpa av mig. Kändes inte bra. Samtidigt är årstiden fantastiskt vacker. Att kliva upp klockan fem är ingen uppoffring när morgonpromenaden är så här vacker.

Jag sov inte mer än ett par timmar i natt. Fråga mig inte varför – jag har själv slutat att ställa mig frågan. Kanske borde jag testa att äta östrogen men helst inte. Menopausen är ju någonting helt naturligt – varför då mixtra med hormoner? Jag erkänner att jag nog är onödigt ängslig när det kommer till hormoner. Massor av kvinnor lindrar sina besvär med just östrogen. Varför inte jag? Vet inte. Gillar inte tanken bara.